Somliga läser Bibeln så som gällde det krig, dom och undergång. Andra läser Bibeln för att få ett hopp för framtiden och för att få ha sin trygghetsgrund i Gud som är vår tillflykt och vår starkhet.
När Jesus frestades i öknen så citerade Satan ur den heliga Skriften. Han visste vad som står skrivet. Dan Johansson i Malmö läser också Bibeln,LÄS HÄR! men han har missuppfattat ordet om löfteslandet som Gud har lovat sitt folk. Vem tillhör detta utvalda folk? Det gör alla de som låter sig utväljas av Gud och de kan tillhöra vilket folk som helst och de kan även bekänna en annan religion. Gud är en god Gud full av nåd och barmhärtighet. Så läser i alla fall jag min Bibel. Jag skulle kunna citera många Bibelord till stöd för denna tanke.
Det löftesland som Gud har lovat kan inte gälla Staten Israel och inte heller någon annan nu existerande jordisk nation. Gränserna för jordens nationer bestämmes av människor med ”makt och militär” I Guds rike finns inga gränser.
Löfteslandet för mig som kristen är himlen efter detta jordelivs slut. Den dagen ser jag fram emot med förtröstan. Där finns inga gränser som styres på detta grymma sätt. Där finnes inte heller något våld och ingen som bär hand på en annan därför att man tillhör ett annat folkslag.
Hur läser Dan Johansson Bibeln egentligen? Jo han läser att det skall bli ett storkrig som leder till ”domen i Josafats dal” Det han skriver är ett försvar för den ockupation som sker genom Staten Israel och deras militära överlägsenhet. Det är förfärligt att läsa att arabernas motto är det som psalmisten beskriver i 83:e psalmen. Hur vågar han att skriva detta när alla vet att de kristna palestinier som länge levat som fångar i sitt eget land kämpar för fred utan våld.
Den militanta ”andemakt” som har gripit tag om Dan Johansson och många andra inom den extrema delen av frikyrkligheten är till skada för Guds verk. Låt oss slippa att läsa sädant. Det gör bara ont.
Både judar och palestinier har sin hemort i det land som Dan Johansson kallar för löfteslandet
Det finns andra som vill se framtiden som en möjlighet till fred utan vapen.
LÄS HÄR!
Í en tidigare publicerad´artikel har jag mera ingående skrivit vad jag anser om ISRAEL OCH PROFETIORNA
torsdag 15 september 2011
söndag 11 september 2011
Religionsmöten och dialog utan kompromiss
”Ska Svenska kyrkan fortsätta engagera sig i interreligiösa aktiviteter och därmed tona ned den egna identiteten eller ska hon värna den egna tron..”
Så frågar Helena Edlund i Kyrkans tidning, torsdag 8 september.
När blev den kristna identiteten provocerande
Det ena behöver inte utesluta det andra. Ingen behöver känna sig kränkt av att Svenska kyrkan tydliggör sin tro.
Det handlar i stället om respekt för mångfalden där man inser att den egna identiteten är värdefull. Man behöver absolut inte kompromissa i mötet med den som har en annan trosuppfattning, men man behöver ha en gränsöverskridande attityd och en ödmjuk inställning till dem som tänker annorlunda.
Jag hörde talas om en kristen förskola, där muslimska föräldrar valde att skriva in sina barn, därför att de ansåg att den kristna miljön var bättre för barnen än den sekulära.
Vi har många ”gemensamma nämnare” och det är inte alls så säkert att vi behöver ge avkall på det som är vår profil.
Så här skriver Karin Öhagen i samma nummer av Kyrkans tidning:
”För vissa församlingar är behovet av religionsdialog större än i andra. Långt ifrån alla är i behov av ett Guds Hus som i Fisksätra, eller behöver hjälpa till att anställa en imam som i Sofia och Nacka.”
Så frågar Helena Edlund i Kyrkans tidning, torsdag 8 september.
När blev den kristna identiteten provocerande
Det ena behöver inte utesluta det andra. Ingen behöver känna sig kränkt av att Svenska kyrkan tydliggör sin tro.
Det handlar i stället om respekt för mångfalden där man inser att den egna identiteten är värdefull. Man behöver absolut inte kompromissa i mötet med den som har en annan trosuppfattning, men man behöver ha en gränsöverskridande attityd och en ödmjuk inställning till dem som tänker annorlunda.
Jag hörde talas om en kristen förskola, där muslimska föräldrar valde att skriva in sina barn, därför att de ansåg att den kristna miljön var bättre för barnen än den sekulära.
Vi har många ”gemensamma nämnare” och det är inte alls så säkert att vi behöver ge avkall på det som är vår profil.
Så här skriver Karin Öhagen i samma nummer av Kyrkans tidning:
”För vissa församlingar är behovet av religionsdialog större än i andra. Långt ifrån alla är i behov av ett Guds Hus som i Fisksätra, eller behöver hjälpa till att anställa en imam som i Sofia och Nacka.”
torsdag 8 september 2011
Ersättningsteologin
Med anledning av det som står i Dagen i dag:
"Man kan vara stolt ersättningsteolog" Dagen 2011-09-08
vill jag kopiera ur ett dokument ifrån Svenska kyrkan
om Judendom och kristendom från Svenska kyrkan:
"Den kristna synen på judendomen och det judiska folket har inom kyrkan ofta utformats som en "ersättningsteologi"; dvs. tanken att kyrkan, det nya Israel, det nya förbundet, har ersatt det judiska folket, det gamla förbundet. En rad bibelställen har genom tiderna anförts till stöd för en sådan teologisk tolkning.8 En konsekvens av ersättningsteologin har ofta blivit föreställningen att judendomen alltifrån kyrkans tillblivelse skulle grunda sig på ett upphävt kontrakt och således efter Jesu framträdande vara en teologisk anakronism.
Tankegången finns fortfarande i många kyrkotraditioner. Den leder inte nödvändigtvis till antisemitiska förhållningssätt men har de facto ändå bidragit till en nedvärdering av judendomen och öppnat vägen för antijudiska rörelser under flera historiska epoker. Judarna är enligt detta synsätt ett folk, som till sin egen olycka "tagit fel". Den kristna kyrkans del i skulden för judeförföljelserna kan i icke ringa mån återföras på enkla men mycket utbredda former av ersättningsteologi.
Tron på det nya förbundet och dess löften inbegriper inte slutsatsen att Gud upphävt förbundet med det judiska folket. Vi grundar denna ståndpunkt på följande sätt att förstå Bibeln: Gud är i hela Bibeln den Gud som sluter förbund. Begreppet förbund är närmast uttryck för en väsensegenskap hos Gud - Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Guds vilja till gemenskap och förening kommer till uttryck redan i Noaförbundet, i vilket hela människosläktet och allt skapat inneslutes och välsignas. I Abrahamsförbundet välsignas Abraham och det folk, som utgår från honom. I Sinaiförbundet knyts Israels folk samman med Gud "till evig tid". Jesus Kristus instiftar ett förbund som uttryckligen öppnar sig för alla folk och stammar."
...................
"Det finns i varje religion, bortom allt som kan förklaras, ett mysterium, en sista hemlighet, som förblir otillgänglig för utomstående. Vi, judar och kristna, kunna gå en lång sträcka tillsammans och tala med varandra, men förr eller senare komma vi fram till en stängd dörr, till vilken de kristna ha nyckeln, men vi ha den icke. När vi komma fram till denna stängda dörr, ha vi judar intet annat att göra än att böja oss i vördnad inför den och tiga. vi begära och vänta - och detta är meningen med vårt samtal - att den kristna världen skall lära sig vörda det mysterium, som utgör det djupaste i judisk religion, det som är svårt för utomstående att fatta och svårt för oss att förklara.
Uttalandet gjordes av Marcus Ehrenpreis,10 överrabbin i Stockholm 1914-51, och är en påminnelse om att kärnan i tron, både den judiska och den kristna, ytterst är en Guds hemlighet och även om den ödmjukhet judar och kristna borde känna inför detta Guds mysterium."
Artikeln ansluter till den blogg jag tidigare skrivit: Läs här
Jag hittade ett mycket intressant inlägg på Kolportören: Läs här
"Man kan vara stolt ersättningsteolog" Dagen 2011-09-08
vill jag kopiera ur ett dokument ifrån Svenska kyrkan
om Judendom och kristendom från Svenska kyrkan:
"Den kristna synen på judendomen och det judiska folket har inom kyrkan ofta utformats som en "ersättningsteologi"; dvs. tanken att kyrkan, det nya Israel, det nya förbundet, har ersatt det judiska folket, det gamla förbundet. En rad bibelställen har genom tiderna anförts till stöd för en sådan teologisk tolkning.8 En konsekvens av ersättningsteologin har ofta blivit föreställningen att judendomen alltifrån kyrkans tillblivelse skulle grunda sig på ett upphävt kontrakt och således efter Jesu framträdande vara en teologisk anakronism.
Tankegången finns fortfarande i många kyrkotraditioner. Den leder inte nödvändigtvis till antisemitiska förhållningssätt men har de facto ändå bidragit till en nedvärdering av judendomen och öppnat vägen för antijudiska rörelser under flera historiska epoker. Judarna är enligt detta synsätt ett folk, som till sin egen olycka "tagit fel". Den kristna kyrkans del i skulden för judeförföljelserna kan i icke ringa mån återföras på enkla men mycket utbredda former av ersättningsteologi.
Tron på det nya förbundet och dess löften inbegriper inte slutsatsen att Gud upphävt förbundet med det judiska folket. Vi grundar denna ståndpunkt på följande sätt att förstå Bibeln: Gud är i hela Bibeln den Gud som sluter förbund. Begreppet förbund är närmast uttryck för en väsensegenskap hos Gud - Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Guds vilja till gemenskap och förening kommer till uttryck redan i Noaförbundet, i vilket hela människosläktet och allt skapat inneslutes och välsignas. I Abrahamsförbundet välsignas Abraham och det folk, som utgår från honom. I Sinaiförbundet knyts Israels folk samman med Gud "till evig tid". Jesus Kristus instiftar ett förbund som uttryckligen öppnar sig för alla folk och stammar."
...................
"Det finns i varje religion, bortom allt som kan förklaras, ett mysterium, en sista hemlighet, som förblir otillgänglig för utomstående. Vi, judar och kristna, kunna gå en lång sträcka tillsammans och tala med varandra, men förr eller senare komma vi fram till en stängd dörr, till vilken de kristna ha nyckeln, men vi ha den icke. När vi komma fram till denna stängda dörr, ha vi judar intet annat att göra än att böja oss i vördnad inför den och tiga. vi begära och vänta - och detta är meningen med vårt samtal - att den kristna världen skall lära sig vörda det mysterium, som utgör det djupaste i judisk religion, det som är svårt för utomstående att fatta och svårt för oss att förklara.
Uttalandet gjordes av Marcus Ehrenpreis,10 överrabbin i Stockholm 1914-51, och är en påminnelse om att kärnan i tron, både den judiska och den kristna, ytterst är en Guds hemlighet och även om den ödmjukhet judar och kristna borde känna inför detta Guds mysterium."
Artikeln ansluter till den blogg jag tidigare skrivit: Läs här
Jag hittade ett mycket intressant inlägg på Kolportören: Läs här
lördag 3 september 2011
Sansad debatt om Kyrkans identitet
I mitt föregående inlägg försökte jag att uppmärksamma det positiva som skett i Göteborg, som man kunde läsa om i det senaste numret av Kyrkans Tidning. ”Religionsmöten utan fördomar av Marika Palmdahl.”
Det handlade om muslimer och kristna som söker tolkningar av sin tro i den tid de lever. Detta innebär att man oavsett vilken religion man tillhör kan enas kring att varje människa och varje människoliv måste skyddas.
Det har debatterats mycket på sistone om ”identitet” Det finns en del som menar att kyrkan måste bli tydlig och stärka sin identitet för att kunna företräda kristen tro i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De som har en sådan uppfattning vill inte ”rucka på läran”. De tycker att det är hotfullt för kristenheten när det kristna budskapets kärna trängs undan av dem som tänker annorlunda. En sådan oro måste man ta på verkligt allvar, men samtidigt måste vi ställa frågan Vad är identitet och med vem vill jag dela min identitet? Identitet är aldrig något eget, om det inte har något att förhålla sig till. I mötet med en annan människa finns den omedelbara vissheten om att hon delar en mänsklighet med mig själv.
Kyrkans identitet behöver inte offras på korrekthetens altare
för att hon vill vara en öppen folkkyrka. Att erkänna giltigheten i andra religiösa traditioner är ett viktigt sätt att värna om människors värde och värdighet. Detta behöver inte innebära att vi förlorar vår identitet, men det innebär att vårt identitetsbygge kommer i andra hand. Att vara kristen är för mig något stort, men det är ännu större för mig att vara människa.
Så här skriver Anders Ahlberg i Kyrkans Tidning:
”En kyrka utan identitet har svårt att möta andra trossystem, religioner och ideologier. Och religionsmötena är nödvändiga. Kritikerna verkar förväxla dialog med kompromiss, eller för den delen kapitulation. Kyrkan skadar inte sin identitet genom att ägna sig åt religionsdialog.
Tvärtom är dialog ett sätt att synliggöra vad som skiljer min tro från din och vad som är omistligt i den egna traditionen. Men då ska den givetvis föras professionellt och med stolthet över det egna, inte bara respekt för det andra.”
Om kristendomen skall kunna leva vidare i vårt land, så tror jag att vi behöver bejaka mötet med nya människor med en öppen och generös attityd. Det handlar absolut inte att vi måste tolerera det intoleranta, men vi behöver inte nödvändigtvis reagera på alla avvikelser.
Så här skriver Marika Palmdahl i Kyrkans Tidning:
”Visst kan och skall vi stå upp för Svenska kyrkans tro och lära och det i en komplex och föränderlig tid. Kontextualitet är en luthersk kyrkas imperativ. Det är ett av Svenska kyrkans bidrag i det mångreligiösa Sverige där många söker relevanta tolkningar av eviga texter i en föränderlig tid.
Islam framställs alltför ofta som något enhetligt och oföränderligt men min erfarenhet är att många muslimer, på samma sätt som kristna, ständigt söker tolkningar av sin tro i den tid och på den plats man lever.”
SE ÄVEN MIN BLOGG OM KYRKANS TYDLIGHET
Så här skriver Elisabeth Sandlund i Dagen den 2 sept:"En diskussion om var gränserna går har just startat. Den är viktig och får inte tas över av främlingsfientliga krafter."
Det handlade om muslimer och kristna som söker tolkningar av sin tro i den tid de lever. Detta innebär att man oavsett vilken religion man tillhör kan enas kring att varje människa och varje människoliv måste skyddas.
Det har debatterats mycket på sistone om ”identitet” Det finns en del som menar att kyrkan måste bli tydlig och stärka sin identitet för att kunna företräda kristen tro i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De som har en sådan uppfattning vill inte ”rucka på läran”. De tycker att det är hotfullt för kristenheten när det kristna budskapets kärna trängs undan av dem som tänker annorlunda. En sådan oro måste man ta på verkligt allvar, men samtidigt måste vi ställa frågan Vad är identitet och med vem vill jag dela min identitet? Identitet är aldrig något eget, om det inte har något att förhålla sig till. I mötet med en annan människa finns den omedelbara vissheten om att hon delar en mänsklighet med mig själv.
Kyrkans identitet behöver inte offras på korrekthetens altare
för att hon vill vara en öppen folkkyrka. Att erkänna giltigheten i andra religiösa traditioner är ett viktigt sätt att värna om människors värde och värdighet. Detta behöver inte innebära att vi förlorar vår identitet, men det innebär att vårt identitetsbygge kommer i andra hand. Att vara kristen är för mig något stort, men det är ännu större för mig att vara människa.
Så här skriver Anders Ahlberg i Kyrkans Tidning:
”En kyrka utan identitet har svårt att möta andra trossystem, religioner och ideologier. Och religionsmötena är nödvändiga. Kritikerna verkar förväxla dialog med kompromiss, eller för den delen kapitulation. Kyrkan skadar inte sin identitet genom att ägna sig åt religionsdialog.
Tvärtom är dialog ett sätt att synliggöra vad som skiljer min tro från din och vad som är omistligt i den egna traditionen. Men då ska den givetvis föras professionellt och med stolthet över det egna, inte bara respekt för det andra.”
Om kristendomen skall kunna leva vidare i vårt land, så tror jag att vi behöver bejaka mötet med nya människor med en öppen och generös attityd. Det handlar absolut inte att vi måste tolerera det intoleranta, men vi behöver inte nödvändigtvis reagera på alla avvikelser.
Så här skriver Marika Palmdahl i Kyrkans Tidning:
”Visst kan och skall vi stå upp för Svenska kyrkans tro och lära och det i en komplex och föränderlig tid. Kontextualitet är en luthersk kyrkas imperativ. Det är ett av Svenska kyrkans bidrag i det mångreligiösa Sverige där många söker relevanta tolkningar av eviga texter i en föränderlig tid.
Islam framställs alltför ofta som något enhetligt och oföränderligt men min erfarenhet är att många muslimer, på samma sätt som kristna, ständigt söker tolkningar av sin tro i den tid och på den plats man lever.”
SE ÄVEN MIN BLOGG OM KYRKANS TYDLIGHET
Så här skriver Elisabeth Sandlund i Dagen den 2 sept:"En diskussion om var gränserna går har just startat. Den är viktig och får inte tas över av främlingsfientliga krafter."
torsdag 1 september 2011
Religionsdialog i Göteborg
Läs mera här om Religionsmöten utan fördomar
På Kristna nätverket för Palestina har Nisse Andreasson skrivit ett inlägg där han refererar till min blogg. Det kan läsas HÄR: RUBRIKEN LYDER "LIKA ANGELÄGET DÄR SOM HÄR
På Kristna nätverket för Palestina har Nisse Andreasson skrivit ett inlägg där han refererar till min blogg. Det kan läsas HÄR: RUBRIKEN LYDER "LIKA ANGELÄGET DÄR SOM HÄR
tisdag 30 augusti 2011
Felaktig information om Kairos Palestine
Artikeln i tidningen Dagen
Israel kan inte ersättas med kyrkan av Sven Nilsson får inte stå oemotsagd.
Åter igen har jag fått bekräftat hur illa det är ställt när jag läser Sven Nilssons insändare i Dagen, tisdag den 30 augusti. Den innehåller både lögner och felstavningar. ”Kronos Palestine” har jag aldrig hört talas om, men mina besökare vet att jag tidigare har skrivit om dokumentet ”Kairos Palestine” I detta dokument förekommer inte något sådant som Sven Nilsson antyder. Det är ren lögn att påstå att dokumentets innebörd skulle vara ”att Israel, politiskt och teologiskt egentligen saknar legitimitet att vara i området.”
Det är dessutom lögn att påstå att dokumentet innehåller ”det som kommit att kallas ersättningsteologi.”
Dokumentet är ett nödrop från ett lidande folk som ropar om rättvisa och jämlikhet mellan folken.
”Vi kristna palestinier förkunnar i detta historiska dokument att den militära
ockupationen av vårt land är en synd mot Gud och människorna, och att den teologi
som rättfärdigar denna ockupation är en förvirrad teologi mycket långt från de kristna
lärorna. Detta eftersom den sanna kristna teologin är en teologi av kärlek och
solidaritet med den förtryckte och en kallelse till att förverkliga rättvisa och jämlikhet
mellan folken”.
LÄS HELA DOKUMENTET HÄR.
De frågeställningar som Sven Nilsson tar upp förekommer inte alls i Kairosdokumentet utan är hans egen tolkning.
Ordet ”ersättningsteologi” som innebär att Kyrkan har ersatt Israel förekommer inte alls i dokumentet. Var får Sven Nilsson detta ifrån? Jag skulle gärna vilja veta om Sven Nilsson har fog för sitt påstående att John Stott bejakade denna teologi. Det tror jag inte.Det måste vara Nilssons egna fantasier eller förutfattade mening
Ersättningsteologi, vem har uppfunnit det begreppet? Det är alla de som har en föråldrad syn på de frågor som handlar om den yttersta tiden
Gud har utvalt oss alla i Jesus Kristus Att detta ska vara så svårt att förstå. Det finns en slags förvirrad teologi som diskriminerar och utesluter och som tyvärr använder sig av Bibeln på ett ovarsamt sätt. Varför överger vi inte med det snaraste den teologi som utesluter kristna palestinier därför att de inte tillhör det utvalda folket, så som Gamla testamentet beskriver dem. När vi i religionens namn tillåter judars förtryck och vallfärdar till de heliga platserna och glömmer alla de lidande Palestinier; kristna palestinier som där finns så syndar vi verkligen mot Gud och detta kommer vi att få svara för en dag.
Man tror knappt att det är sant när man inser att politiken, det vill säga de högerextremistiska, människofientliga och fundamentalistiska åsikterna har fått så starkt fäste bland bekännande kristna.
Israel kan inte ersättas med kyrkan av Sven Nilsson får inte stå oemotsagd.
Åter igen har jag fått bekräftat hur illa det är ställt när jag läser Sven Nilssons insändare i Dagen, tisdag den 30 augusti. Den innehåller både lögner och felstavningar. ”Kronos Palestine” har jag aldrig hört talas om, men mina besökare vet att jag tidigare har skrivit om dokumentet ”Kairos Palestine” I detta dokument förekommer inte något sådant som Sven Nilsson antyder. Det är ren lögn att påstå att dokumentets innebörd skulle vara ”att Israel, politiskt och teologiskt egentligen saknar legitimitet att vara i området.”
Det är dessutom lögn att påstå att dokumentet innehåller ”det som kommit att kallas ersättningsteologi.”
Dokumentet är ett nödrop från ett lidande folk som ropar om rättvisa och jämlikhet mellan folken.
”Vi kristna palestinier förkunnar i detta historiska dokument att den militära
ockupationen av vårt land är en synd mot Gud och människorna, och att den teologi
som rättfärdigar denna ockupation är en förvirrad teologi mycket långt från de kristna
lärorna. Detta eftersom den sanna kristna teologin är en teologi av kärlek och
solidaritet med den förtryckte och en kallelse till att förverkliga rättvisa och jämlikhet
mellan folken”.
LÄS HELA DOKUMENTET HÄR.
De frågeställningar som Sven Nilsson tar upp förekommer inte alls i Kairosdokumentet utan är hans egen tolkning.
Ordet ”ersättningsteologi” som innebär att Kyrkan har ersatt Israel förekommer inte alls i dokumentet. Var får Sven Nilsson detta ifrån? Jag skulle gärna vilja veta om Sven Nilsson har fog för sitt påstående att John Stott bejakade denna teologi. Det tror jag inte.Det måste vara Nilssons egna fantasier eller förutfattade mening
Ersättningsteologi, vem har uppfunnit det begreppet? Det är alla de som har en föråldrad syn på de frågor som handlar om den yttersta tiden
Gud har utvalt oss alla i Jesus Kristus Att detta ska vara så svårt att förstå. Det finns en slags förvirrad teologi som diskriminerar och utesluter och som tyvärr använder sig av Bibeln på ett ovarsamt sätt. Varför överger vi inte med det snaraste den teologi som utesluter kristna palestinier därför att de inte tillhör det utvalda folket, så som Gamla testamentet beskriver dem. När vi i religionens namn tillåter judars förtryck och vallfärdar till de heliga platserna och glömmer alla de lidande Palestinier; kristna palestinier som där finns så syndar vi verkligen mot Gud och detta kommer vi att få svara för en dag.
Man tror knappt att det är sant när man inser att politiken, det vill säga de högerextremistiska, människofientliga och fundamentalistiska åsikterna har fått så starkt fäste bland bekännande kristna.
söndag 28 augusti 2011
Kyrkans tydlighet
I senaste numret av Kyrkans tidning skriver Helena Edlund att Kyrkans identitet offras på korrekthetens altare. Hon menar att ”den riktigt stora faran är när vi börjar glömma vad vi själva står för.” Detta sker ofta i det mångreligiösa och mångkulturella samhälle i vilket vi lever och det är en fara anser debattören.
När man delar upp sig i läger ”Vi” och ”dom” Då blir det viktigare att tydliggöra för andra människor vem man är och vem man skiljer sig ifrån.
Debattören ställer frågan hur Svenska Kyrkan under en och samma vecka kan stödja Pridefestivalen och samtidigt stödja en religion som förespråkar dödsstraff för homosexuella.
Själv ställer jag frågan: Behöver tydlighet och öppenhet vara varandras motsatser? Jag tror att det är viktigt i vår tid att ha en gränsöverskridande attityd. Det behöver inte innebära att vi ger avkall på vår tro i mötet med människor, men det handlar om en ständigt pågående förändringsprocess.
På Seglora tankesmedja kan man läsa mera om detta på följande länkar:
RIKEDOMEN BOR I ÖPPENHETEN
IDENTITETER I FÖRVANDLING
När man delar upp sig i läger ”Vi” och ”dom” Då blir det viktigare att tydliggöra för andra människor vem man är och vem man skiljer sig ifrån.
Debattören ställer frågan hur Svenska Kyrkan under en och samma vecka kan stödja Pridefestivalen och samtidigt stödja en religion som förespråkar dödsstraff för homosexuella.
Själv ställer jag frågan: Behöver tydlighet och öppenhet vara varandras motsatser? Jag tror att det är viktigt i vår tid att ha en gränsöverskridande attityd. Det behöver inte innebära att vi ger avkall på vår tro i mötet med människor, men det handlar om en ständigt pågående förändringsprocess.
På Seglora tankesmedja kan man läsa mera om detta på följande länkar:
RIKEDOMEN BOR I ÖPPENHETEN
IDENTITETER I FÖRVANDLING
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)