- Välkommen
till mina bibelstudier med texter ur Hebreerbrevet och andra
bibeltexter.
Ämnet för mina bibelstudier är:
GAMLA OCH
NYA FÖRBUNDET I BIBELNS LJUS -
Inledning:
Förbundsbegreppet.
1. Det nya förbundets företräde.
2.
Den messianska tiden.
3. Är de som i Bibeln kallas Guds Israel
det nya förbundets folk?
4. Guds Israel, löftets barn,
löftets land, den nya himlen, den nya jorden, den heliga staden
Jerusalem.
5. Det nya förbundets måltid. de judekristna som
brevet skrevs till, gränsen mellan judendom och kristendom.
6.
Gud talade till fäderna om sin son och han har talat till oss genom
Sonen.
7. Den sista pusselbiten är redan lagd. Guds rike är
här och nu.
8. Budskapet om evig frälsning och om vårt
slutliga mål för livet, ett nu och ett sedan. -
Inledning:
Förbundsbegreppet
är ett av de allra viktigaste i bibeln. Själva betydelsen av ordet
förbund kommer från det hebreiska ordet bërit, som betyder "äta
tillsammans." och att "ha gemenskap". Förbundet är
en överenskommelse mellan två parter. Dessa går ömsesidigt in
under vissa förpliktelser, som ligger till grund för gemenskapen.
Här handlar det om ett förbund mellan Gud och människor.
Förbundet består av både löften och villkor. I Bibeln talas om
flera förbund. Till exempel förbundet med Noa, Abraham och David.
När vi talar om det gamla förbundet, så menar vi det förbund som
Gud slöt med Mose. Det var under det förbundet som Gud utvalde
sitt egendomsfolk, det judiska folket och det var av detta folk som
Jesus skulle födas och ett nytt förbund upprättas.
1.
Det nya förbundets företräde
Om detta nya förbund
profeterade redan Jeremia i Jer.31:31-33:
"Se
dagar skall komma, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt
förbund med Israels hus och med Juda hus. Inte ett sådant förbund
som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid
handen för att föra dem ut ur Egyptens land - det förbund med
mig, som de bröt fastän jag var deras rätte herre, säger
Herren"
I Hebreerbrevets åttonde kapitel
återges denna profetia som uppfylld och med tillägget
att
"Kristus har fått ett prästämbete som är
vida överlägset, eftersom han förmedlar ett bättre förbund, ett
som är stadfäst med starkare löften." 8:6
Brevet
handlar om det nya förbundets företräde. Detta är något helt
annat än den så kallade ersättningsteologin, vars lära
proklamerar att judendomen har ersatts av kristendomen. Man menar
att det efter Jesus inte finns något mer att tillägga och att
judarnas väntan på Messias därför är meningslös. Genom
historien har denna teologi skapat fientlighet och antisemitism mot
judar.
Det är naturligtvis fel att använda ordet
ersätter. Man kan i stället använda ordet förbereder. Gamla
förbundet var en förberedelse för det nya förbundet. En
förberedelse som pekade framåt mot den tid då Messias skulle
komma. De allra flesta kristna tror att den inleddes när Jesus blev
människa, och bekänner Jesus som Messias, den levande Gudens
son.
Fördenskull finns det inget som kan ersätta det
gamla förbundet. Det finns inte heller något som kan ersätta det
gamla förbundets egendomsfolk. Därför tar jag bestämt avstånd
ifrån ersättningsteologin.
Låt oss höra vad Bibeln
skriver om detta:
"De är ju israeliterna, som
har fått söners rätt, härligheten, förbunden, lagen,
gudstjänsten och löftena, de har fäderna, och från dem kommer
Kristus, han som är över allting, gud, välsignad i evighet
amen." Rom. 9:4-5
"Gud har inte
förskjutit sitt folk som han en gång har utvalt." Rom.
11:2
Gud har i stället för att förskjuta sitt folk
judarna, sträckt sig även till oss hedningar och utvalt oss att
tillsammans med dem få vara det nya förbundets egendomsfolk.
2.
Den messianska tiden.
I Bibeln står det inget om den
"den messianska tiden" , men vi menar med detta uttryck
den tidsperiod som börjat när Messias har kommit till vår jord.
Observera min tidsform "börjat". Så tror vi kristna, men
det finns andra som har uppfattningen att den Messianska tiden
"börjar", när Messias kommer tillbaka. Jag kommer att
tala mer om detta.
Ordet Messias är hebreiskt och
betyder "smord" Herrens smorde var en beteckning för
regenten, kungen. I Gamla Testamentet handlar det om den synlige
kungen. I Daniels bok 7:13 läser vi en mycket intressant text som
för våra tankar till Jesus och som stämmer med det
gammaltestamentliga begreppet "Messias":
"Sedan
fick jag i min syn om natten, se hur en som liknade en människoson
kom med himmelens skyar, och han närmade sig den gamle och fördes
fram inför honom. Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla
folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett
evigt välde, som inte skall tas ifrån honom, och hans rike skall
inte förstöras."
Den urkristna tron på Jesus
kan uttryckas på många sätt. Han kallas Guds son, Människosonen,
Guds tjänare, Guds helige, den Rättfärdige, Davids son och
Messias. Messias i den hebreiska formen förekommer på två ställen
i Nya Testamentet.
Joh. 1:41 "Vi har funnit
Messias." och Joh. 4:25: "Jag vet att Messias kommer
(alltså den Smorde) och när han kommer skall han låta oss veta
allt. Jesus sade: Det är jag den som talar till dig."
a.
Inom judendomen tror man att den messianska tiden börjar när
Messias har kommit, men då handlar det om något som ligger i
framtiden eftersom man i judendomen inte bekänner Jesus vara
Messias. Vissa tecken måste uppfyllas innan denna tid infaller.
Alla judar ska återvända till Israel och templet i Jerusalem ska
byggas upp, de döda ska uppstå, människan kommer att dömas, men
hur domen kommer att ske ägnar man inte så mycket tankar om. Livet
här och nu är viktigare. Det finns inte heller någon gemensam
tanke på i vilken ordning allt detta kommer att hända. Det
diskuteras i judendomen ibland om hur människan kan påskynda den
messianska tiden, men långt ifrån alla tror att människan kan
påverka Gud.
(Källa:
https://www.so-rummet.se/fakta-religion/den-judiska-laran)
3.
Är de som i Bibeln kallas Guds Israel det nya förbundets folk?
Om
det rike som Daniel såg i sin syn är det eviga rike som kallas Guds
rike, vill jag fortsätta att tala om det folk som i Bibeln kallas
Guds Israel.
"Det
är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte
alla som kommer från Israel, och inte heller är alla Abrahams
efterkommande hans barn. Det heter ju: Genom Isak skall jag ge dig
dina efterkommande, det vill säga inte alla de barn som han blev
upphov till är barn som Gud har gett honom; det är löftets barn,
som räknas som hans efterkommande." Rom. 9:6-8
Guds
folk som kallas för "Guds Israel" är för Paulus de
kristna, vare sig de varit judar eller hedningar före sin
omvändelse. Det vill jag kalla det nya förbundets folk och det
inkluderar alla folkslag på jorden. De kallas här "löftets
barn."
4.
Guds Israel, löftets barn, löftets land, den nya himlen, den nya
jorden, den heliga staden Jerusalem.
Om
det nya förbundets folk, både judar och hedningar räknas som
"löftets barn", så måste det rimligtvis finnas ett land
som kallas "löftets
land" Det
judiska folket kommer att ha en särställning i detta löftesland
enligt Upp.21:10-12 Det handlar om den nya himlen och den nya jorden
och den heliga staden Jerusalem. Där beskrivs bland annat portarna
med namn på Israels tolv stammar. Världen skall födas på nytt,
naturens träldomstid är slut. Löftets land beskrivs i Bibeln som
ett himmelskt land på den nya jorden. Löftets land beskrivs också
som Kristi rike. Vad är då himlen?
"Det
står i skriften, vad intet öga sett och inget öra hört och vad
ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar
honom, och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är
Anden som utforskar allt." 1.Kor.2:9-10
Bibeln
säger att vi genom Anden kan få en försmak av himlen, ja det är
redan här på jorden som vi blir bekanta med himlen och detta sker
genom Anden som utforskar allt.
Sammanfattningsvis kan vi
säga att det gamla förbundets tid var lagens, skuggornas och
förebildernas tid. Nya förbundet är ljusets och uppfyllelsens
tid.
5.
Det nya förbundets måltid. de judekristna som brevet skrevs till,
gränsen mellan judendom och kristendom.
I
detta nya förbund som Gud har upprättat mellan sig och oss
människor vill han ha gemenskap med oss genom Jesus Kristus. Därför
har han instiftat den heliga måltiden för att vi skall fira den som
en påminnelse om Jesu död och uppståndelse, ända fram till den
dag då vi skall fira den i himmelen på ett fullkomligt sätt.
Matteus skriver om detta:
"Medan
de åt tog Jesus ett bröd och efter att ha läst tackbönen bröt
han det, gav åt sina lärjungar och sade: "Tag och ät, detta
är min kropp" Och han tog en bägare, efter att ha tackat Gud
gav han den åt dem och sade: "Detta är mitt blod,
förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas
förlåtelse Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som
vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er
i min faders rike."
Hebreerbrevet
är skrivet till de judekristna. Vilka var de? När evangeliet gick
som ett segertåg över världen under den första tiden, så bestod
församlingen av både judiska och icke judiska anhängare. De sökte
efter en kristen identitet där de judekristna övergav sin
judiskhet. Då samtidens judar inte kunde acceptera anspråket att
Jesus var Messias uppstod kristendomen, som en egen religion skild
från judendomen men också som judendomens motsats. Här går än i
dag gränsen mellan judendom och kristendom.
Det var till
dessa judekristna, som den okände författaren skrev sitt brev. Man
kan ana att brevets mottagare var väl insatta i det historiska
skeendet. De var pålästa i de heliga skrifter som profeterna hade
uttalat. Brevet talade tydligt om kristendomens företräde framför
judendomen.
6.
Gud talade till fäderna om sin son och han har talat till oss genom
Sonen.
"Många
gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra
fäder genom profeterna." 1:1
Profeterna
talade o
m Messias.
Det handlade om honom och det handlade om den tid som skulle
komma.
Observera ordet "talade". Det
står i imperfekt.(dåtid). Gud talade på ett visst sätt då, ja
det står till och med att han talade på många sätt, men allt
pekade framåt mot den tid som skulle komma.
"men
nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son"
1:2 Hur
lång är den tid som kallas "tidens slut, och när hade den sin
början?" Vi talar här om den yttersta tiden. Det är den tid
då allt skall fullbordas, som hör till Guds plan genom alla
tidsåldrar. Hur lång den tiden är vet vi inte, men den hade sin
början när Jesus hade fullbordat sitt frälsningsverk här på
jorden. Vi lever nu i avslutningen av den tiden.
"men
nu vid denna tidens slut har han talat till oss g
e n o m sin
son I
gamla förbundet talade Gud om sin son och i nya förbundets tid har
han talat genom sin son.
7.
Den sista pusselbiten är redan lagd. Guds rike är här och nu.
I
vår tid "har han talat till oss." Alltså: Nu är allting
fullbordat. Budskapet handlar om frälsning i den yttersta tiden. Gud
har lagt den sista pusselbiten och om detta har han talat g
e n o m sin
son. När Gud talar till oss i vår tid, så påminner han oss om det
han redan har sagt. Guds hemlighet som tidigare varit dold är nu
känd för oss.
Fäderna hade fått höra något som de
ännu inte hade fått se och de hade ivrigt väntat på att det
skulle ske. Det är det budskap som går som en röd tråd genom hela
gamla testamentet, nämligen budskapet om den slutliga frälsning som
var utlovad.
Hur kan jag påstå att Gud har lagt den
sista pusselbiten i en tid av förvirring då många står rådlösa
vid det kaos som råder på vår jord. Trots att vi lever i den
apokalyptiska ångestens tid, så vet vi med stöd av vad vi läser i
Bibeln att det är Gud som har makten. Läget är under kontroll
därför att allt är fullbordat, genom den seger som Jesus vann på
Golgata kors. Det är en andlig seger, och när Jesus i
dödsögonblicket utropade: "Det är fullbordat", så
innebar det att Guds räddningsplan förverkligades. Därför kan jag
säga med stöd av vad Gud har sagt i sitt ord att den sista
pusselbiten är lagd.
Guds rike har redan kommit och
nu "måste
han (Kristus) härska tills han har lagt alla fiender under sina
fötter." 1.Kor.15:25
"Han
som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen
och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från
synden och sitter (observera att det står i presens, det vill säga
det är något som sker just nu.) (Han sitter) på Majestätets högra
sida i höjden. Han har blivit lika mycket mäktigare än änglarna,
som det namn han fått i arv är förmer än deras."
1:3-4
"genom
sin död skulle han göra dödens herre, djävulen, maktlös och
befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela
sitt liv." 2:14
8.
Budskapet om evig frälsning och om vårt slutliga mål för livet,
ett nu och ett sedan.
Gud
har talat till oss genom sin son. Han har gett oss budskapet om
frälsning för att vi ska ta vara på det och genom tron nå fram
till vårt slutliga mål, som är himmelen. Vår uppgift är att
upprepa det som Gud redan har talat. Varken lägga till eller dra
ifrån.
"Hur
skall då vi slippa undan, om vi inte rätt uppskattar en sådan
frälsning, den som Herren först förkunnade, som vi har fått
bestyrkt av dem som hört honom och som Gud själv bekräftat med
tecken och under och olika slags kraftgärningar och genom att dela
ut helig ande efter sin vilja." 2:3-4
Den
frälsning som här omtalas är en evig frälsning, trots att vi än
så länge inte har sett den fullkomliga uppfyllelsen. Man kan säga
att det finns ett nu och ett sedan även i vår tid. Det började med
att Jesus Kristus besteg tronen som den segrande Människosonen. "En
liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men med härlighet
och ära krönte du honom, allt lade du under hans fötter. När han
lade allt under honom, gjorde han inget undantag: allt skulle läggas
under honom. Ännu ser vi inte att allt har lagts under honom. Men vi
ser att Jesus, som en liten tid var ringare än änglarna, nu är
krönt med härlighet och ära, därför att han led döden. Genom
Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden."
2:7-9
Bön:
"Allsmäktige Gud, som sprängt tidens och rummets gränser och
upphöjt Kristus till din högra sida. Vi tackar dig Jesus för att
du nu är krönt med härlighet och ära. Tack för att du segrade
genom din död och din uppståndelse. Ge oss genom din helige Ande
kraft att vittna om dig. Amen"
Del
nr 2/3
9. Trons vittnen och betydelsen av deras liv för oss
som lever nu.
10. Skillnaden och likheten mellan oss och
fäderna (trosvittnena)
11. En sky av vittnen.-
9.
Trons vittnen och betydelsen av deras liv för oss som lever nu.
Nu
fortsätter jag mitt studium med det elfte kapitlet som handlar om
trons vittnen. De som levde i gamla förbundets tid eller som vi
säger tiden före Kristus. De hade kommit till tro utan att ha
sett. Denna tro blev också verksam på det sättet att de gjorde
saker som de ansåg var rätta och som stod i samklang med vad Gud
ville. De handlade i tro utan att se. Hur kunde detta vara möjligt
för människor med sunt förnuft? Bibeln säger att tron är en
gåva, som blir oss given och den kommer till oss genom Guds ord. Så
var det för dem, men så är det även för oss i vår tid, fastän
med den skillnaden att vi redan har sett det som trosvittnena inte
fick se. Deras tro hade kommit till dem genom att Gud talade till
dem genom profeterna, om den tid då Kristus skulle komma med
befrielse och frälsning för hela världen.
"Tron
är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi
inte kan se." 11:1
"För
sin tro fick fäderna Guds vittnesbörd." 11:2
De
var inga vetenskapsmän som kunde förklara hur allt hängde samman.
De kunde inte förklara Gud och hur världen hade formats, men de
trodde.
"I
tro förstår vi att världen formats genom ett ord från Gud och
att det vi ser inte har blivit till ur något synligt."
11:3
"Ingen
av dessa som genom tro har fått Guds vittnesbörd fick se löftet
uppfyllas." 11:39
De
levde och dog i väntan på uppfyllelsen av det löfte som Gud gett
dem, men ingen av dem fick uppleva detta på jorden.
10.
Skillnaden och likheten mellan oss och fäderna
(trosvittnena)
Budskapet
om frälsning har vi också fått höra, men det råder ändå en
viss skillnad mellan fäderna och oss..
"De
hade bara sett det i fjärran och hälsat det och bekänt sig vara
gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar att de
söker ett hemland. Och om de hade tänkt på det land, som de
lämnat kunde de ha återvänt dit, Men nu längtade de till ett
bättre land, ett i himlen. Därför skäms inte Gud för dem, utan
de får kalla honom sin Gud, han har ju grundat en stad åt dem."
11:14-16
Det
finns naturligtvis vissa likheter mellan dem och oss, men det finns
också en väsentlig skillnad. Vi bekänner oss på samma sätt som
dem som gäster och främlingar på jorden och vi ser
"genom
tron fram emot den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den
sista tiden." 1.Petr. 1:5 Men
skillnaden mellan dem och oss återfinner vi i orden:
"Gud
har förutbestämt något bättre åt oss, och därför skall de
uppnå fullkomligheten först tillsammans med oss." 11:40
Vi
lever i en helt annan tid än den tid då fäderna levde. Gud talade
till dem om något som låg framför, men till oss har han talat om
något som redan har skett.
Vad har Gud sagt till oss som
han inte sagt till dem?
Genom sin son har Gud talat till
oss och visat sig för oss.
"I
begynnelsen var Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och ordet var Gud"
Joh.1:1
"Och
Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet
som den ende sonen får av sin fader och han var fylld av nåd och
sanning." Joh.1:14
Jesus
har genom sitt liv på jorden visat oss vem Gud är. Dessutom har
han åt oss vunnit en evig seger genom sin död på korset för våra
synders skull.
11.
En sky av vittnen.
I
början av Hebreerbrevets tolfte kapitel talas det om att vi är
omgivna av en sky av vittnen. Det är de trosvittnen som omtalas i
det elfte kapitlet. Frågan är hur vi ska tolka dessa ord. Det är
fel att tro att det skulle handla om himmelska åskådare, eftersom
de heliga, som är avsomnade, inte längre kan vara upptagna av det
som äger rum på jorden. Bibeln varnar oss för att ägna oss åt
sådant, som kallas för spiritism. Det är förbjudet att
kommunicera med de döda, eller att tro att de ska kommunicera med
oss.
"Ni
skall inte vända er till andar, som talar genom besvärjare eller
spåmän. Sök inte sådana, så att ni blir orenade genom dem. Jag
är Herren, er Gud." 3.Mos. 19:31
I
vår tid är det vanligt att tv-kanaler, veckotidningar och
exklusiva magasin handlar om andar och spöken. Det visar att
avkristningen inte har lett till ateism, utan i stället till
animism. Det innebär att människor tror precis som naturfolken på
oförklarliga ting, som svävande andar och att ting kan vara
besjälade. Den norske teologen Arild Romarheim menar att tron på
andar, "mänsklighetens basreligion" omedelbart tar över
om man tar bort kristendomen. Detta är en skrämmande utveckling
och det är en utmaning till oss som tror på Gud att vara medvetna
om.
Jag vill verkligen varna för de följder som sker
och som Bibeln varnar oss för, om vi ger oss in på dessa förbjudna
områden. Bibeln förklarar att det finns en andevärld, kosmiska
krafter som människor sysslade med på Bibelns tid och som
människor ägnar sig åt också i vår tid, men det är viktigt att
känna till att:
"Gud
har avväpnat härskarna och makterna, när han triumferade över
dem genom Kristus." Kol 2:15 Detta
innebär att den som är bunden av andemakter kan bli fullkomligt
fri genom Jesus Kristus
Nej, den sky av vittnen som
omtalas handlar om dessa som genom sina liv, sitt arbete, sitt
lidande och sin död fick vara ett föredöme för oss i den
troskamp som vi har att utkämpa.
Vi tillhör Guds
utvalda egendomsfolk som än så länge firar gudstjänst vid den
ena halvan om altarringen. En gång skall vi fira den tillsammans
med den andra halvan, som är hemma i himmelen. Då kommer cirkeln
att vara sluten.
Vi uppmanas att göra så som de gjorde
befria oss från allt som tynger, och att hålla ut i loppet framför
oss.
Bön: "Tack Jesus för att du genom ditt liv
här på jorden har visat oss vem Gud är. Vi tror att du är vägen,
sanningen och livet. Befria oss från allt som tynger och särskilt
från synden som snärjer oss. Hjälp oss att ha blicken
koncentrerad på dig, som är trons hövding och fullkomnare. I Jesu
namn Amen"
Del
3. 12. De två bergen Sinai och Sion
I
slutet av Hebreerbrevets 12:e kapitel talas det om två berg. 1.
Sinai berg, som är lagens berg och 2. Sions berg och den levande
Gudens stad, som är det himmelska Jerusalem.
Det var på
Sinai berg som Mose fick ta emot lagens tavlor. Det var där som det
som kallas gamla förbundet upprättades. Gud hade befallt Mose
tillsammans med Aron, Nadab, Abihu och sjuttio av de äldste i Israel
att stiga upp till Herren på berget Sinai. Där skulle de tillbe
Herren på avstånd och Mose skulle ensam träda fram inför Herren
och ta emot stentavlorna med lagen och budorden. Dessförinnan hade
ett förbund upprättats mellan Gud och folket. Mose hade byggt ett
altare och rest tolv stoder. Man hade offrat brännoffer, slaktoffer
och tjurar till tackoffer åt Herren. Det står att Mose tog blodet
och stänkte av det på folket och sa:
”Se detta är
förbundets blod, det förbund som Herren har slutit med er.”
Detta
är vad bibeln talar om det gamla förbundets blod. Det finns även
andra bibelställen som talar om blodets förbund.
Sinai
berg beskrivs åter i Hebreerbrevet som ett berg man kunde ta på,
ett berg i lågor, töcken, mörker, stormvind, basunstötar och en
röst som talade så att de som hörde den bad att få slippa höra
mer, eftersom de inte uthärdade påbudet. Man kan i allra högsta
grad säga att Sinai berg i Bibeln var ett geografiskt existerande
berg. Texten beskriver Sinai som ett berg här på jorden.
Så
här står det om Sinai berg i Gal. 4:25-26:
"Sinai berg
är ett berg i Arabien, men svarar mot det nuvarande Jerusalem, som
ju lever i slaveri tillsammans med sina barn. Men det Jerusalem som
finns i himlen är fritt; det är vår moder."
Sinai
berg och det nuvarande Jerusalem innebär det gamla förbundets tid,
som var lagens tid, men det himmelska Jerusalem, som är fritt ifrån
lagen innebär det nya förbundets tid Den lag som kräver lydnad har
alltid skrämt oss människor, eftersom vi känner att vi kommer till
korta inför den. Det fanns människor då och det finns människor
nu som hela livet lever i fruktan för döden därför att man vet
sin egen ofullkomlighet inför lagen. Bibeln kallar detta för lagens
träldom. Det har funnits och det finns fortfarande en del, som
försöker skrämma människor med en lagisk förkunnelse. När Gud
kallar oss att följa Jesus, så vill han inte skrämma oss med den
träldom som lagen kan åstadkomma om den används på fel sätt. Nej
han vill först av allt befria oss från denna rädsla. Detta innebär
inte att vårt liv med Jesus befriar oss ifrån ansvar för hur vi
lever vårt liv. Bibeln lär oss, (se bl.a. Rom 8) att vi är kallade
till ett andligt liv i frihet. Där står det att
"den
andliga lag som gäller för livet i Kristus har gjort mig fri ifrån
syndens och dödens lag"
"genom sin död
skulle han göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla
dem, som genom sin fruktan för döden varit slavar i hela sitt liv.
" 2:14-15
Genom Jesu blod, som är det nya
förbundets blod, blir vi renade och befriade ifrån all synd och
skuld och vi behöver inte längre träla under den syndabörda som
vi burit. Gud kan göra det vi inte kan.
"Han
fullgjorde vad vi borde och blev vår rättfärdighet. Han avvände
vårt elände för båd tid och evighet. Han förvärvde att vi ärvde
ljus och frid och salighet." Sv.ps. 147:2
Men
texten som vi läste i Hebreerbrevets tolfte kapitel beskriver också
det andra berget, Sion, som ett berg i himlen och Jerusalem
som en himmelsk stad.
"Men det Jerusalem som finns i
himlen är fritt; det är vår moder." Gal. 4:25-26.
Det
handlar således om det himmelska Jerusalem. Det himmelska
Jerusalem som också kallas "den levande Gudens stad" är
inte sådan att man strider om den, så som man gör med det
nuvarande Jerusalem. Nej det himmelska Jerusalem består av
en
"festförsamling av alla som har sitt namn i himlen."
Hebr.12:23
Guds stad Jerusalem är fullkomligt ren.
Där bor Guds utvalda folk. Guds Israel som består av både judar
och hedningar. Jag ser fram mot den nya himlen och den nya jorden
där.
"den heliga staden Jerusalem kommer ner ur himlen,
från Gud, full av Guds härlighet." Upp. 21:10
Men
Sions berg, som också kallades Moria berg var Guds heliga berg och
Jerusalem var Guds heliga stad. Där fanns tempelplatsen där templet
var byggt. Det var där man firade högtid och tillbad Gud. Så var
det i det gamla förbundets tid, men i den text vi läste ifrån
Hebreerbrevet har Sions berg och Jerusalems stad fått en himmelsk
karaktär.
Sions berg kan man inte ta på. Det är ju ett
berg i himlen. Ändå skriver författaren till Hebreerbrevets
mottagare att de har kommit till Sions berg. De står redan nu inför
mångtusende änglar, en festförsamling av alla förstfödda, som
har sitt namn i himlen. Ni står inför Gud. I princip är vi redan i
himlen redan här på jorden genom tron på Jesus. Under vårt korta
liv på jorden så är vi inbjudna till löfteslandet som är himlen.
Vi är inbjudna till att lära känna Guds löftesland, men sorgligt
nog stannar vi ofta i träldomslandet trots att Gud har lovat oss
något bättre redan nu. Hebreerbrevets författare talar aldrig om
Guds löftesland som ett jordiskt rike. Jag har mycket svårt att tro
något annat än att det löftesland, som Gud har lovat sitt folk är
himlen.
"Kristus har en gång för alla trätt in
i helgedomen (himlen)och vunnit befrielse åt oss för evigt."
9:12
"Därför är det ett nytt förbund.
(testamente) som Kristus förmedlar, för att de kallade skall få
det utlovade eviga arvet, sedan han dött för att befria dem från
överträdelserna under det förra förbundet" 9:15
"Ty
Kristus gick inte in i en helgedom som var byggd av människohand och
bara en bild av den verkliga. Han gick in i själva himlen för att
träda fram inför Gud med vår sak." 9:24
De två
bergen som omtalas i Hebreerbrevet är bilder av de två förbund som
omtalas i Bibeln. Det gamla förbundet och det nya förbundet. I det
gamla förbundet offrades blod från bockar och kalvar, men i det nya
förbundet har Kristus trätt fram. Han har öppnat en ny väg.
13.
Det tredje templet, antikrist och den sionistiska
framtidsdrömmen
Det finns de som tror och förväntar
sig att ett tredje tempel ska byggas på tempelplatsen i Jerusalem.
Beskrivningen av ett sådant tempel menar en del finns i Hesekiels
bok kapitel 40 till 47. Där anser en del att det land beskrivs skall
tillhöra Israel. Det är den sionistiska framtidsdrömmen. De
drömmer om ett stort Israel i vår tid, där Jerusalem skall vara
centrum för ett stort jordiskt världsrike.
De israeliska
bosättarna och deras anhängare anser sig ha rättighet till hela
landet Israel, så som det beskrivs i denna gammaltestamentliga text,
och i andra gammaltestamentliga bibeltexter, som tolkas in i detta
sammanhang. Landet skall sträcka sig från Medelhavet till
Jordanfloden. De anser som sin religiösa plikt att hålla fast vid
varje kvadratmeter av det land som de tror att de har rättighet
till. De säger: "Vi har rättighet till hela landet Israel".
Om denna inte självklara rättighet utnyttjas av dem, utan hänsyn
till andra som också anser sig att ha rättighet till hela landet,
så innebär det krig och våld och blodsutgjutelse, så som vi har
sett det ske, och så som det tycks fortsätta utan skymten av
fred.
I Bibelns nya testamente finns inte det minsta stöd för
den våldsspiral som pågår mellan israeler och palestinier.
Det
land som Gud har lovat sitt folk, Guds Israel där också det judiska
folket kommer att ha en nyckelroll, är så långt jag kan förstå
inte något jordiskt härlighetsrike, utan det himmelska land som vi
läst om här i Hebreerbrevet 12, och som vi också läser om i
Uppenbarelseboken
Det talas i Bibeln om att Antikrist
skall sätta sig i Guds tempel. Att dessa ord av Jesus och av Paulus
skulle syfta på ett nytt tempel i Jerusalem, som en del bibeltolkare
tror, är för andra bibeltolkare osannolikt. Jag har svårt att
tänka mig att ett nytt tempel efter gammaltestamentlig modell skulle
kunna vara ett Guds tempel.
När Jesus dog på Golgata så
står det att förhänget i templet brast. Jesus öppnade då vägen
till Gud för oss.
Därför har vi
"tagit
vår tillflykt till det hopp som ligger framför oss. Detta hopp är
vår själs ankarfäste. Det är tryggt och säkert och når innanför
förhänget, dit Jesus öppnade vägen för oss då han blev
överstepräst för evigt, en sådan som Melkisedek." Hebr.
6:18-20
"Huvudpunkten i vad jag har att säga är
detta: Vi har en överstepräst, som sitter på högra sidan om
Majestätets tron i himlen, och förrättar tjänst i helgedomen det
sanna förbundstältet." Hebr.8:1-2
Dessa texter
säger oss att Guds tempel redan finns i himlen och i den helgedomen
är Jesus vår överstepräst. Han är den som för vår talan inför
Fadern, skriver Johannes i sitt första brev.
När det
står att en Antikrist skall sätta sig i Guds tempel
"han
som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt och sätter
sig i Guds tempel och utger sig för att vara Gud" 2.
Tess.2:4.
så kan det ju inte handla om Guds tempel i
himlen. Dit har inte Antikrist tillträde. Nej, det handlar om Guds
tempel på jorden. Vilket är då detta tempel?
För det
första: Templet är människohjärtat. Därför behöver vi vara
vaksamma över den plats som är Guds tempel - människohjärtat där
Gud vill bo och där den helige Ande vill leda oss fram till
sanningens källa. Denna sanning bekräftas bland annat i Romarbrevet
12:1 där det står:
"Därför ber jag er, bröder,
vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och
heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga
gudstjänst."
I den tidigare översättningen stod
det: "er andliga tempeltjänst."Vi är själva
tempel åt Gud och vi frambär oss själva som ett levande
och heligt offer, som behagar Gud.I denna tempeltjänst är Jesus
vår överstepräst och vi själva får tillhöra det som vi brukar
kalla "det allmänna prästadömet."
För det andra:
Bibeln talar även om för oss att templet är Guds församling. I
första Petrusbrevet talas om det andliga templet, som är Guds
församling på jorden:
"När ni kommer till
honom, den levande stenen, ratad av människor, men utvald av Gud och
ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt
husbygge, ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga
offer, som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus."
1.Petr.2:4-5
Bibeln talar alltså om att vi är ett
"allmänt prästadöme" och vi är "levande stenar"
i ett andligt tempel, som är Guds tempel på jorden.
Antikrist
vill ta Guds plats i Guds tempel. Vi frågar när, var och hur? Det
står att en antikrist skall komma och att många antikrister redan
har kommit. Detta skriver Johannes om i sitt första brev och där
talar han också om att de redan levde i den sista tiden, det vill
säga tiden före Jesu andra tillkommelse. Han beskriver antikrist,
som en lögnare, som förnekar att Jesus är Kristus. Den är
antikrist som förnekar Fadern och Sonen, skriver han
"Ty
många bedragare har gått ut i världen, sådana som inte vill
erkänna att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt. Där har
ni bedragaren, Antikrist." 2.Joh v.7
Vi förstår
att det handlar om ett avfall ifrån tron på Gud, och att detta
avfall kulminerar, ju närmare vi kommer tiden för Jesu Kristi
ankomst.
Templet där antikrist vill ta plats är således
människohjärtat.
Men antikrists ande och avfallet i den
sista tiden har även, och kommer även att tränga in i det Guds
tempel, som är församlingen på jorden. Det handlar inte om en
särskild byggnad, som kan beskrivas som ett tempel. Nej det handlar
om människor som är av kött och blod. Antikrist kallas också den
Laglöse.
"Den laglöses ankomst är ett verk av
Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med
orättfördighetens alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet
- de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen, som kunde
ha räddat dem." 2.Tess.2:9-10
Sanningens källa
är Guds ord och det är den sanningen som skall rädda oss i en tid
som präglas av lögn och villfarelse.. Vi väntar inte på den
Laglöse, antikrist, "han som herren Jesus skall dräpa
med andedräkten ur sin mun och förinta med glansen vid sin
ankomst."2.Tess.2:8. Vi väntar på Jesus, men vi
förstår också att tiden som går emot sin avslutning blir sådan
som den profetiskt beskrives i dessa texter.
Eftersom de
religiösa judarna inte tror och bekänner Jesus som Messias, väntar
de fortfarande på att Messias ska komma. Försök till
återuppbyggnad av templet har flera gånger gjorts, men det har
förhindrats av fientliga arméer. Där på tempelberget finns i dag
Klippmoskén, som utgör ett stort hinder för ett sådant bygge. Ett
tempelbygge där kommer i så fall att skapa konflikter som kan bli
omöjliga att hantera, ja som i värsta fall, kan leda fram till ett
världskrig.
Om det nu finns religiösa anspråk till
tempelplatsen för både judendomen och islam, så tolkar jag det med
stöd av Bibelns ord, att tempelplatsen inte längre har någon
betydelse i den plan som Gud har för att rädda världen. Den
tempeltjänsten hör till ett avslutat kapitel. Guds räddningsplan
är redan fullbordad. Jesus har redan intagit sin plats i den
himmelska helgedomen.
"Kom och skåda smärtans
konung. Jord och himmel vittne bär, att han vann en evig seger,
templets förlåt brusten är."
Jag upprepar här
och citerar vad jag tidigare sagt:
"Med sitt eget
blod, inte med blod av bockar och kalvar, har han en gång för alla
trätt in i helgedomen och vunnit befrielse för evigt"
9:12
Här handlar det inte om en jordisk helgedom,
utan om en himmelsk. I den helgedomen frambär man inte längre blod
från bockar och kalvar. Denna helgedom är fullkomligare än den
förra. Den är inte är gjord av människohand, det vill säga den
tillhör inte denna värden.
”Bröder, i kraft av
Jesu blod kan vi därför frimodigt gå in i det allra heligaste på
den nya och levande väg som han öppnat för oss genom förhänget,
det vill säga sin kropp. Vi har en stor överstepräst över Guds
hus. Låt oss därför gå fram, med ärligt hjärta, i trons fulla
visshet, med hjärtat renat från ont samvete, och med kroppen badad
i rent vatten.” 10:19-22
14. Den tusenåriga
perioden som har kallats för tusenårsriket
I Bibelns
framtidssyn finns det ett bibelställe om en tidsperiod på tusen år.
Det är Upp. 20:1-6. Ordet tusenårsriket förekommer inte en enda
gång i Bibeln, men om denna tusenåriga period varierar
tolkningarna.
a. Den kyrkohistoriska
tolkningen. En av kyrkofäderna Augustinus daterade
begynnelsen av denna period till Jesu fullbordade
frälsningsverk.
b. Den eskatologiska
tolkningen, innebär att den tillhör framtiden. I så fall
kan det inte handla om ett jordiskt härlighetsrike före Jesu
ankomst, för i så fall måste ju Jesus komma åter vid flera
tillfällen och detta stämmer ju inte med övriga texter i Bibeln
som talar om Jesu andra tillkommelse, som en enda händelse.
c. Den
andliga tolkningen, avvisar den eskatologiska tolkningen och
menar att denna period hör samman med kyrkans historia i denna
värld. Den påminner om Augustinus tolkning och innebär att det är
Kristi rike, som inte kan förnimmas med ögonen, som inte är av
denna världen, det himmelska Jerusalem, som kommit ned från
himmelen"
Avslutning: En framtid fylld av hopp
under Guds fullkomliga beskydd
Låt mig till sist
citera från slutet av det tolfte kapitlet där författaren har
skrivit om framtiden. Det är inte svårt att tro att den tiden är
mycket nära. Det är av den anledningen jag skriver detta eftersom
jag själv har upplevt att detta är Guds ord och tilltal till oss
för att vi ska omvända oss och bekänna Jesus som vår Herre och
Frälsare.
"En sista gång skall jag skaka inte
bara jorden, utan också himlen. Orden en sista gång visar att det
som då vacklar är skapat och skall försvinna, för att det som
inte vacklar skall bestå. Vi får ett rike som inte kan skakas. Låt
oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med
vördnad och fruktan. Ty vår Gud är en förtärande eld."
12:26-29.
Att det finns krafter som kan rubba balansen
i universum förstår vi i vår tid när vi vet vilken sårbarhet
jorden är utsatt av på grund av klimatpåverkan och andra
destruktiva krafter, men för den som tror på Gud kvarstår
förtröstan om en ny himmel och en ny jord.
Det rike som
omtalas är Guds rike om vilket Jesus lärt oss att bedja:
"Tillkomme
ditt rike, såsom i himmelen så ock på jorden" Guds rike är
redan här och nu, men något kommer att hända med det nuvarande
riket:
"Liksom alla dör genom Adam, så skall
alla också få nytt liv genom Kristus, men i tur och ordning. Först
Kristus och därefter vid hans ankomst, de som tillhör honom. Sedan
kommer slutet när han överlämnar riket åt Gud, fadern. Då har
han förintat varje välde och varje makt och kraft, ty han måste
härska tills han har lagt alla sina fiender under sina fötter. Den
siste fienden som förintas är döden, ty allt har han lagt under
sina fötter." 1. Kor 15:22-26
Alltså: Det nya
förbundets tid började vid Golgata och det kommer att sluta här på
jorden vid Jesu andra tillkommelse och därefter i evighet fortsätta
i himmelen där ingen död mera skall vara och inga tårar och ingen
natt.
Bön: "Tack Gud för att du har talat till oss
genom Jesus Kristus. Jag litar på ditt löfte, tills dagen gryr och
morgonstjärnan går upp. Du har uppfyllt natten med din närvaro,
gjort min ångest till din ångest, min ensamhet till din ensamhet,
mitt rop till ditt rop. Jag tror det inte därför att det känns så,
utan för att du har sagt det." (efter en bön av O. Hartman)
