”Svensk kristenhet och hela vårt samhälle behöver den kraft som bryter ned det som skapar skillnader i dagens kyrkor, och i samhället,” skriver Sten Gunnar Hedin i Gästkrönikan i Dagen den 26 maj. Han lovordar den utveckling i enhetens riktning som Trosrörelsen, Livets Ord och Ulf Ekman står för.
Larmklockan ringer direkt. Hur kan Sten Gunnar Hedin som jag tidigare ansett vara en sund och balanserad ledare för Pingstväckelsen plötsligt ändra sitt sätt att beskriva det som sker? Är det möjligen för att behålla sitt anseende ibland dem som hörs och syns mest i kristna media?
Guds Ande, bryter inte ned det som skapar skillnader. Det är splittringens Ande som gör detta. Det är väl det som fienden till allt gott verk vill åstadkomma. Jag ryser inför mottot som ungdomsförbundet Equmenia lanserat: ”Allt ska bort…” Guds Ande leder oss inte till att bekämpa varandra. Om vi tror att det är de nedbrytande krafterna som skapar väg för Andens enhet har vi hamnat i diket. Jag ser en annan enhet som jag tror på. Den fungerar när vi respekterar mångfalden.
Naturligtvis innebär inte detta att vi skall acceptera att man överger grundläggande värderingar, genom att ge sitt bifall till vapenmakt och kränkning av mänskliga rättigheter och inte heller dem som på ett ensidigt sätt försvarar de nationer som griper till våld för att försvara sina maktpositioner. Om man tror att det finns stöd för ett sådant synsätt i Bibeln så måste vi givetvis reagera och säga ifrån.
Däremot ska vi respektera mångfalden som söker och vill förstå budskapet om Jesus utan att ha ett färdigformulerat svar. Det skymmer definitivt inte Jesus.
Jag förtröstar på Andens vind. Den blåser inte vart vi vill. Den går sina egna vägar.
Med Guds rike för ögonen (Dagen 26 maj)
KATOLSKTFÖNSTER/BENGTS BLOGG
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar