Vi har bott i Motala i snart ett år. Under denna tid har vi
haft regelbunden kontakt med kristna trossyskon i olika kyrkor. Överallt har vi
funnit värme och gemenskap både i Svenska Kyrkan och i de frikyrkor vi besökt.
Vi har även bett till Gud om tydlig ledning och jag vill nu berätta om hur vi
fått klarhet i valet av församling.
Vid ett tillfälle fick jag en ”profetisk hälsning”, som var
tydlig och klar, utan minsta tvekan. Det fanns just då ingen anledning för mig
att tvivla på innehållet, men jag ville ändå låta tiden mogna och utvisa om
hälsningen var äkta. Jag tror på profetisk vägledning, men min uppfattning är
att allt skall prövas. Paulus skriver ”Släck inte anden, förakta inga
profetior, men pröva allt. Ta vara på det som är bra, och avhåll er från allt
slags ont.” 1. Tess. 5: 19-22
Det gick några dagar och jag uppsökte ett bönemöte i
Pingstkyrkan Motala. En av ”vännerna” hejdade mig efter bönemötet och berättade
att hon sett en syn där två änglar hade hällt olja över mitt huvud. Hon tillade
dessutom att hon aldrig varit med om något liknande.
Båda dessa hälsningar har uppmuntrat oss till att
regelbundet besöka Pingstkyrkan. Här tror vi att Gud vill att vi skall vara
just nu. Vi har begärt dopintyg ifrån den församling vi tidigare tillhört,
Pingstförsamlingen i Borensberg. Känner stor tacksamhet även till den
församlingen för de år av gemenskap vi upplevt där. Tack till Sven-Olof och
Edith och alla de trogna vännerna där som uträttar ett beundransvärt arbete.
Så här skrev jag i ett tidigare inlägg:
”
"Hur vill jag att den kyrka ska se ut där jag vill ha mitt andliga
hem?" Då handlar det inte om vilken kyrka jag tillhör, om jag är baptist
eller lutheran. Jag längtar efter att finna min plats på den ort där jag bor
och jag söker efter heligheten och kan ibland upptäcka den även i
ofullkomligheten. Kommer jag någonsin att finna en kyrka som motsvarar alla
mina förväntningar? Jag tror inte det. Just nu står jag med ena foten i Svenska
Kyrkan och den andra i Pingstkyrkan. Ja så har jag haft det en längre tid och
jag blir inte riktigt klok på var jag hör hemma. Jag märker både brister och
tillgångar. Vi lever i en ny tid där människor som har en helt annan kulturell
bakgrund integreras i vårt samhälle”. LÄS HELA INLÄGGET HÄR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar