Jag läser i tidningen Dagen den 1 juni att en Dialoggrupp
har bildats mellan några pingstpastorer och representanter för den Ortodoxa
kyrkan. Avsikten är att denna grupp skall förändra kristenhetens Israelsyn.
Samtliga har en proisraelisk syn. De menar att alla som inte delar
deras uppfattning om Israel och det judiska folket är enögda och behöver
förändras. .
Det påstås att gruppen inte har någon politisk agenda, men
den som har en avvikande uppfattning om deras budskap beskylls för att vara
politisk..
En av pastorerna menar att det är parterna i området som
själva måste lösa sina konflikter. Den som ställer krav på att Israel skall
följa folkrätten och lämna de ockuperade områdena, och den som stöder den
Israeliska fredsrörelsen för en rättvis och hållbar fred för alla folk i det
heliga landet betraktas som ensidig."Ensidigheten riskerar att förvärra konflikten snarare än att lösa den" skriver man i ett uttalande. Man talar i detta sammanhang om det "förlovade landet," och menar att kristenhetens ställningstaganden kan provocera till aktioner som kan leda till antisemitism, generaliseringar och islamofobi, om man står på fel sida i konflikten.
I artikeln beskylls även Pingströrelsen för att den har
byggt teologiska skolor på den arabisktalande sidan. Skulle detta vara ensidigt
när man främjar kristen tro där den som bäst behövs?
Den ensidighet som meningsmotståndarna beskylls för gör man sig själv skyldig till vill jag påstå.
Den retorik man ger uttryck för känns inte riktigt sann.
Om man vill ha en dialog som skall leda till en förändrad
Israelsyn behöver man inbjuda grupper som har olika uppfattningar och som har
kunskap om förhållandena i Mellanöstern. En sådan dialog välkomnar jag.
I Kairosdokumentet beskriver de kristna palestinierna sin
situation. De sätter in den i ett sammanhang och de uppmanar till handling.
Dokumentet har tillkommit inom ramen för Kyrkornas Världsråds Palestine-Israel Ecumenical Forum (PIEF) som sedan några år tillbaka stöder de palestinska kyrkorna.
Detta forum har en samordnande roll i det påverkansarbete som flera av KV:s medlemskyrkor bedriver nationellt, regionalt och internationellt. Det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel utgör en viktig del av detta arbete.
Inlägget är redigerat vid flera tillfällen. Ämnet är svårt och eftertanke krävs för varje ord man skriver. Det är så lätt att skapa missförstånd genom att använda fel valda ord. Som väl är kan man redigera i sin egen blogg.
Jag håller med om att ett annat ordval borde användas av den som debatterar i detta ämne, än vad som sker på en del siter. Det är så mycket aggressivitet och man kan känna sig frustrerad när man ibland kristna kan ha så skilda uppfattningar. Men jag håller med om att ensidighet inte leder någon vart.
LÄS ÄVEN DETTA INLÄGG PÅ C.G. YDREFORS BLOGG
Jag tycker Dagen-artikeln är vänligt "luddigt skriven" på viklet sätt kommer denna grupp skall förändra kristenhetens Israelsyn? "Pingströrelsen för att den har byggt teologiska skolor på den arabisktalande sidan" Vilka då ? Ständigt upprepas Bildas misstag "- Att likna judar vid råttor som skett i ett sammanhang där Bilda varit arrangör är ett grovt övertramp"
SvaraRaderaTack Egon för din kommentar! Jag hoppas att jag har missförstått vad som avses med att man vill förändra kristenhetens Israelsyn. Jag misstänker att det skall ske på ett auktoritativt sätt, som liknar det som sker i extrema grupper i USA. En grupp av representanter från alla kyrkor enas om en samsyn där alla skall ha samma uppfattning och där vanligt folk inte får tänka mer än i en riktning. Nej så utstuderat illa vill jag inte tro att det är. Kan någon förklara lite närmare hur denna grupp skall fungera. Skall den fungera som ett forum för oliktänkande? På vilket sätt vill man förändra kristenhetens Israelsyn? Jag tror inte att det kan finnas en entydig uppfattning i hur man tolkar bibeln i dessa frågor. Möjligen en ensidig. I så fall är det viktigt att belysa frågorna från flera håll. Välkommen med flera kommentarer!
SvaraRadera