Paulus skrev till församlingen i Korint om det begränsade
och det fullkomliga. ”Men när det fullkomliga kommer skall det begränsade
förgå.” 1.Kor 13:10
I detta sammanhang talade han om kärlekens överlägsenhet och
nådegåvornas begränsning. Jag tror att han menade att de andliga nådegåvorna är
ett provisorium. Så är även vår Gudskännedom. Trots denna begränsning så får
jag uppfattningen att det inte finns någon gräns för tillväxt. Allt beror på om
jag vill samarbeta med Gud i denna process. Då kommer det att bli bättre och
bättre dag för dag och det bästa återstår när vi nått målet.
”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte
mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som
Guds kunskap om mig.” 1.Kor.13:12
Vi är på väg mot det fullkomliga. ”Det är så vi ska tänka
alla vi fullkomliga” skrev Paulus till alla de heliga som bodde i Filippi.
Hur skulle de tänka frågar vi? Paulus tänkte så här: ”Jag vill lära känna
Kristus och kraften från hans uppståndelse…..Tro inte att jag redan har nått
detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det,
när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag
redan har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom
mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet, för
att vinna det pris däruppe som Gud har kallat oss till genom Jesus Kristus. Det
är så vi skall tänka.”Fil.3:10-14
Det finns ingen anledning för oss att se oss tillbaka med en
tanke att det aldrig kan bli bättre. Paulus rekommenderar en annan väg som
gäller även för oss i vår tid. Jag uppfattar det så att det bästa för mig som
tror på Jesus Kristus är tiden som ligger framför mig. Jag hoppas att det
kommer att bli en tid av tillväxt i tro, trygghet i Herren och förtröstan på
hans gudomliga ledning. Jag är inte så naiv att jag tror att det kommer att bli
lättare eller bekvämare. Så säger inte heller Bibeln. Nej den uppmanar oss till
kamp för det goda, vilket också kan innebära försakelse som kostar på. Guds
löften är ändå väldigt trösterika. Därför är det värt priset vad det än kan
kosta, att fortsätta på den väg som leder mot det fullkomliga. Jag skulle vilja
inbjuda dig att slå följe med mig. Kanske kommer han till oss precis som han
gjorde till dem som var på väg till byn Emmaus och vi kommer att utbrista som
de: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade
skrifterna för oss?” Luk.24:31
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar