Ett möte med Jesus

Jag vill gärna fortsätta att skriva om den kristna andligheten eftersom den skiljer sig från det man i dag kallar för andlighet här i vårt land. Jag skrev tidigare om vår oförmåga att möta sökandet efter andligheten.

I den kristna traditionen har bönen stor betydelse.”Om bönen helar människan beror det på att hon i den når fram till sitt väsens djupaste grund, där hon väller fram ur Kärleken och själv är kärlek..” skriver Wilfrid Stinissen i sin bok Kristen djupmeditation

Bön är ett möte med Gud, särskilt med Jesus. Det handlar om att vara tillsammans med den jag älskar, ensam eller tillsammans med andra. Ett kärleksförhållande som uppstått i ett möte, som skett på Guds intiativ, men med människans gensvar. ”Ni har inte sett honom, men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte, men tror på honom och kan jubla i outsäglig himmelsk glädje..” 1.Petr.1:8

Hur kan detta vara möjligt? Är det något vi själva kan åstadkomma? Nej det är uteslutande genom Guds nåd och kärlek till oss som det kan ske. ”Vi älskar därför att han först älskade oss.” 1.Joh. 4:19


"Bibeln berättar om människan som söker Gud, men ännu mer om Gud som söker människan. Därför kan människans hållning gentemot Gud bäst beskrivas som ett svar på Guds tilltal. Detta har konsekvenser för vår uppfattning om den kristna bönen. Dess värde mäts efter den inre beredvilligheten och öppenheten för Guds vilja, och inte efter upplevelsen av gudsföreningen. Det är lydnaden som garanterar bönens äkthet." (W.Stinissen)


Att söka efter upplevelser blir inte huvudsyftet i den kristna meditationen, men det handlar om ett möte med Jesus.

Skriv gärna en kommentar och berätta om ditt möte med Jesus.

”Jag älskar dig, Jesus, jag vet du är min. Och trots vad jag är i mig själv är jag din. Du frälst mig från döden och hjälper ännu. Och ingen, nej ingen har älskat som du.”


”Det finns många religiösa traditioner som bygger på böneliv. Katoliker har sina kloster, buddister har sina tempel, men lutheraner då? I den protestantiska tron är det inte lika tydligt. Och bön kan vara något stort att själv ta ansvar för.

- Vi behöver platser där vi kan öva oss och möta människor som lever i en intim Gudsrelation, menar Sheila Mallik, ansvarig för prästfortbildning i Lunds stift.” 
Läs mera här!


Läs även Torsten Åhmans blogg: Uppståndelsens radikala konsekvenser.