Twingly statistik

fredag 4 januari 2013

Sanningen om Gud.


Bibelsynen får konsekvenser för samhällsanalysen, skriver Elisabeth Sandlund i tidningen Dagen i dag fredag den4 januari 2013 på ledarplats. Om bibelsynen får vara vägledande för en rätt människosyn, vilket är något helt annat, så skapas nya kärleksfulla relationer till de människor jag möter. Om vi i stället för att tolka bibelordet, låter Bibelordet tolka oss, så händer något med oss.  .
1.      Bibeln ger inte bara djup kunskap, utan förvandlar även viljan och karaktären hos läsaren eller tolkaren. När Ordet har förvandlat vilja och karaktär levs det ut i trosgemenskapen och i övriga världen. En pentekostal kristens upplevelse av Anden är förankrad i en relations­mässig epistemologi (kunskapsteori), där kunskap om Gud och att direkt uppleva Gud ständigt byter information med varandra och ständigt är beroende av varandra.
2.      Varje troende skall själv läsa Bibeln och själv vara bärare av dess ord. Varje pentekostal troende har ett ansvar att vara ett vittne om sanningen. Det innebär en tydlig övertygelse om det allmänna prästadömet och att alla troende har profetens kallelse. För att något sådant skall bli en verklighet måste alla troende själva ta an­svar för att läsa och studera Bibeln så att de kan bygga upp församlingen och evangelisera de förlorade.
3.      Ensam besitter ingen troende hela sanningen och kunskapen om Gud. Enligt pentekostal hermeneutik nalkas man Bibeln tillsammans i Anden. Var och en tillför något, men endast hela församlingen tillsammans kan höra vad Gud vill ha sagt till hela församlingen. Ensam kan ingen påstå sig ha hela sanningen (något sådant är inte pentekostal hermeneutik). Det innebär att man i pentekostal hermeneutik prövar varandras tolkningar, och att Gud inte har talat genom sitt Ord eller genom profetia förrän alla parter är överens om det .(Rich.d.Moore)
Jag tycker inte att det är nödvändigt att betona att bibelsynen delar svensk kristenhet. När man i Dagen formulerar sig så här: "Därför bråkar vi om hur Bibeln ska läsas." , så skapas ett löjets skimmer över frågan, som ger felaktiga signaler till dem som inte vill tro på oss. Om vi behöver varandra måste vi också visa tillbörlig respekt för de olika åsikter som absolut inte är de som skall bestämma inriktningen av kyrkans ledning. Det finns trosfrågor som vi delar som har mycket större betydelse. Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap. Om vi älskar varandra har vi fördrag med att åsikterna kan vara delade. Men älskar vi läran mer än livet så kommer vi bara att se vilka fel som finns hos dem som inte tänker likadant. Så får det inte bli! Kyrkan är en trosgemenskap som måste frigöra sig från allt maktbegär och all politisk och religiös fundamentalistisk styrning
Vi behöver samtala i all ödmjukhet om det här. Jag menar inte att jag har ett självklart svar på frågorna. Det handlar mer om hur jag tolkar och om jag är villig att bryta tankemönster som grundar sig på fördomar. Bibeln förlorar inte på det. Guds Ord står fast i alla tider.
Jag undrar vad det är som styr oss när vi ställer frågorna "Så här säger Bibeln" eller "Så här säger inte Bibeln"
Kan vår tidigare erfarenhet av misstag i tolkningsfrågor vara till hjälp eller är vi låsta i nuläget? Är de frågor som nu är aktuella värda en splittring?
Vi borde ha viktigare angelägenheter att ägna oss åt än just tolkningsfrågor, som gör att många förlorar tron på värdigheten. Tacksam för kommentarer på det jag skrivit!!

Ingen äger sanningen om Gud

Ur boken 12 steg för hopplösa – Livsförändring på djupet. av Olle Carlsson:
”Ingen äger sanningen om Gud..
Ett skäl till att det kan vara svårt att tro på en högre kraft är att det finns så många religioner, trosuppfattningar och andliga strömningar. Om nu Gud finns- varför skulle just min eller din religion vara den rätta vägen? Det skulle vara osannolikt om just mitt religiösa sammanhang är Guds klockrena träff på jorden. Det är en relevant fråga som jag tror att många ställer sig. En väg till förståelse för hur olika trosuppfattningar kan leva är den andliga riktning som kallas för mystiken. Det är en strömning som finns inom alla religioner och samtidigt upphäver religionernas motsättningar – utan att blanda ihop deras särarter. Mystiken uppmanar oss att släppa taget om våra uppfattningar och åsikter om Gud. En högre kraft är ingenting att diskutera- utan någonting som vi i stället ska öppna oss för med alla våra sinnen i bön och meditation. En andlig verklighet bortom ord och diskussioner (Min markering).
Någonting vi endast kan samtala om med ödmjukhet, försiktighet, kärlek och respekt. Vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt, och så länge en religion eller ett samfund menar sig ha monopol på sanningen om Gud kan inget verkligt möte äga rum.”
Är du och jag beredda att släppa taget om våra uppfattningar om Gud för att uppleva den kraft som låter sig finnas när vi söker honom? Gud är inte långt borta från oss, men vi är ofta någon annanstans.

Vi kan vara tvärsäkra när vi funnit sanningen skriver Olli Strömberg i Dagen. Ja, det tror även jag, men den upplevelsen är subjektiv. Vi lever i en tid där man måste välja mellan absolut kunskap och tolkning.
Tillägg gjort den 23 februari med anledning av artikel på ledarplats i tidningen Dagen:
"Tydlighet och respekt-ledord för dialog"
Jag har svårt att acceptera innehållet i denna artikel






 

2 kommentarer:

  1. Olli Strömberg29 januari 2013 11:13

    Trevligt med en kommentar. Jag tänker så här: Att ta till sig ett historiskt faktum, Jesu gärning, är för mig i första hans ingen subjektiv upplevelse. Det är en insikt som ligger närmare vetande än tro.
    Valet mellan absolut kunskap och tolkning är inte aktuellt här, Jesu frälsargärning är ett historiskt faktum.
    Olli Strömberg

    SvaraRadera
  2. Med subjektiv upplevelse menar jag det vi själva upplevt. Den upplevelsen kan ingen ta ifrån oss. "Det vi har sett och hört förkunnar vi för er..."
    Välkommen till min blogg Olli och skriv gärna igen.

    SvaraRadera