Jag vill först ta upp en fråga, som under min tid som kyrkomusiker varit mycket omdebatterad. Den handlade då om vem som skulle betala ut arvode för de tjänster, som gick utanför den normala arbetsinstruktionen. Från att tidigare ha varit ganska generösa, lyckades Svenska kyrkan förhandla sig till en lösning, som gick ut på minsta möjliga utbud av sång och musik vid förrättningar. Den som exempelvis ville ha extra sång och musik utöver psalmsång och liturg, fick själv stå för kostnaden till kyrkomusikern. Detta trots att den medlemmen betalat kyrkoskatt i hela sitt liv, Svenska kyrkan kunde efter denna förhandling inte utbetala något för den som ville ha extra sång och musik utförd. Ingen bra policy kan man tycka. Kyrkomusikerns skyldigheter att spela vid förrättningar gällde, och gäller också numera, endast den som är medlem i Svenska kyrkan på den orten. Om man begärt utträde har kyrkomusikern inte någon skyldighet att spela vid förrättningar, exempelvis vigsel och begravningsgudstjänst. Den tjänsten skall då ombesörjas av den kyrka som medlemmen tillhör. Detta är ju logiskt, men skapar tyvärr lojalitetskonflikter för kyrkomusikern. Hur ska han eller hon göra med tant Ada, som begärt utträde? När jag numera som pensionerad kantor, får extra uppdrag, så har jag givetvis rättighet att ta betalt för mina tjänster. Detta är självklart för de tjänster som jag utför i Svenska kyrkan, där jag är behörig för tjänsten. Eftersom jag inte längre är anställd får jag komma överens med arbetsgivaren för varje sådant tillfälle. Jag känner inte till om Kyrkomusikernas riksförbund har utarbetat någon särskild gemensam bestämmelse för utbetalning av arvode för pensionerade kyrkomusiker. Kan någon upplysa mig om detta? Det förhåller sig annorlunda med uppdrag som jag får exempelvis i Pingstförsamlingen som jag numera tillhör. Här kan man inte ställa samma krav på behörighet för tjänsten. Uppgiften att spela och sjunga bygger precis som övriga tjänster i församlingen på frivilliga insatser och handlar inte så mycket om vilken utbildning och erfarenhet man har. Jag utför detta arbete i den församling som jag tillhör, utan att begära någon ekonomisk ersättning. Fattas bara annat. Om man däremot är medlem i Svenska kyrkan har man rättighet att få vigsel och begravningsgudstjänst utförd med den anställda personal som kyrkan har att erbjuda. Har man däremot begärt utträde ur Svenska kyrkan har man inte självklar rättighet att begära att präst och kyrkomusiker skall utföra denna tjänst, varken i den kyrka där förrättningen sker eller i annan lokal. Den tjänsten skall då ombesörjas av den församling som man tillhör. Jag tillhör numera både Pingstförsamlingen i Motala och Svenska kyrkan som skattebetalande medlem. Till Pingstförsamlingen ger jag mina offergåvor i första hand. Jag brukar ha som vana att först ge en tiondel av min nettoinkomst. Det finns inte någon som kräver detta av mig, men jag upplever det som en självklar förmån att få bidraga med detta och känner mig mycket tillfreds med detta. Jag vill inte heller svika mitt förtroende för Svenska kyrkan genom att gå ur den, eftersom jag anser att denna kyrka har en så stor samhällsbevarande uppgift inte minst i vår sekulariserade tid. Därför tänker jag fortsätta att betala min kyrkoskatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar