Kan det komma något gott ifrån religion?

Kan det komma något gott från religion?

När vi ställer den frågan kan vi inte tala om andra religioner, utan i stället om alla religioner, inklusive vår egen, om vi anser att vi har någon.

Jesus och vår relation till Gud.

Det finns några som menar att tron på Jesus inte är en religion utan en relation, vilket i så fall skulle skilja kristendom från andra religioner. Läran om Jesus förutsätter att vi skall leva i en relation till Gud där Jesus är vägen till Gud. Detta är sant, men vi som är Jesustroende är nog också religiösa tror jag. Vad menar vi med ordet religiös? Några menar att den är religiös som ägnar sig åt religion utan att ha lärt känna Jesus. Detta förknippas av många som en död tro men när vi tänker på att det handlar om att ha kontakt med Gud och ägna sig åt gudsdyrkan, så kan man ju säga att även en kristen är religiös. Vi är inte kristna för att vi bor i ett så kallat kristet land. Vi är det om vi tagit emot Jesus Kristus som vår personlige Frälsare.

Religionens återintåg i väst.

Det finns många som menar att religionen gör sitt återintåg i väst, och då handlar det naturligtvis om de främmande religionerna som följer med alla de människor som kommer till vår del av världen. Det är inte längre tabu att vara religiös. Religionen har gjort sitt intåg i det offentliga rummet. Det finns inte något monopol på vilken religion som skall ha det största inflytandet i vårt land där religionsfrihet råder.

Vårt förhållningssätt till religion

Hur skall vi förhålla oss till detta? Är det farligt med religion? Är den "roten till allt ont?" som som Richard Dawkins uttrycker det. Det finns ju många som menar att religionen ligger bakom alla krig och allt våld i världen. Det går inte att förneka att det finns mycket religiös och extrem fanatism som kan ge näring åt sådana tankar, men att påstå att all religion är farlig är helt absurt. Låt oss i stället analysera frågan: "Kan det komma något gott ifrån religion?" Jag gör det utifrån en bok som jag har läst av en av Englands främsta filosofer och teologer Professor Keith Ward och hans bok: "Den farliga religionen." De frågor han där tar upp är viktiga för vår tid. Inte på det sättet att vi skulle hitta en syntes mellan religionerna. Det tror jag inte på, men att vi däremot kunde hitta en fruktbärande dialog mellan religionerna och de troende, där vi kunde avliva de myter och förutfattade meningar som finns bakom trosbarrikaderna vi rest mot varandra. Vi har verkligen något att dela med oss av till varandra.

Så här står det på sidan 58 i nämnda bok om religionens unika bidrag:

"Det mest grundläggande som utvecklade religioner bidrar med i fråga om sociala attityder är ett sinne för det heliga, för något som är så gott att det är värt ovillkorlig vördnad. Detta sinne för det heliga manar människor att uttrycka något av den godheten i sina egna liv och att ägna sina liv åt att få större kunskap om detta goda. Judendomens, kristendomens och Islams Gud är ett väsen av rättvisa, barmhärtighet och nåd, som befaller människor att vara rättvisa, barmhärtiga och välvilliga, och som lovar dem som är rättvisa ett liv bortom döden i förening med det absolut goda. Det högsta Jaget i många indiska religioner är en verklighet med högsta tänkbara vishet och lycka. Kunskapen om detta får människor att inse att alla ting är en del av det Högsta Jaget och värda vördnad. Föreningen med detta Högsta Jag kan uppnås genom liv som präglas av medlidande och obundenhet. Tao eller himlens väg är i vissa österländska religioner en grundläggande moralordning som finns inskriven i universums struktur, som kallar människor att leva enligt denna rättviseordning, och som stakar ut levnadssätt som ger tillfredsställelse, hänsyn och inre glädje. Det finns andra religioner än dessa. Men samtliga stora religioner betonar den objektiva existensen av moraliska ideal, betydelsen av moraliskt beteende och möjligheten för individer och samhällen att uppnå ett gott och lyckligt liv. I de flesta länder hör religionerna till de viktigaste förmedlarna av moralisk utbildning. Men vad religionerna uttrycker i dessa grundläggande trosövertygelser beror på i vilka historiska och sociala sammanhang de säger det.." (slut citat Keith Ward)

Yoga, mindfulness och österländsk andlighet

En av mina vänner som arbetat i Indien, skrev att människor kom till kristna kyrkor för att bli befriade ifrån andar i sin gamla religion. Detta är säkert sant, men långt ifrån representativt för alla religiösa människor i Indien.

Det finns en del som anser att vi fått in österländsk andlighet i form av yoga och mindfulness, som en beteendeterapi och att detta skulle vara någonting man vill varna för på grund av att det har sitt ursprung i en främmande religion. Det finns en uppfattning om att man använder sig av så kallat mantra i dessa terapier och att dessa är namn på hinduiska gudar. När man upprepar detta mantra så tror man att man öppnar sitt inre för de andar som påstås skulle finnas i dessa mantran. Det är just sådana uppfattningar som får många kristna att bli rädda för de här terapierna. Men det finns andra som funnit det vara en väg ut ur emotionell stress. De som ägnar sig åt dessa terapier här i väst menar att det inte alls handlar om något religiöst.

Jag läser i tidskriften Nod , som är utgiven av Örebro Missionsskola, om en pastor som heter Karin. Hon fick uppleva en smärtsam konflikt i en församling där hon arbetade och blev tvungen att sluta sin tjänst. Efter fem år av sjukskrivning och arbetslöshet kom hon med i en meditationsgrupp för kvinnor. Där blev massage, meditation och mindfulness som viktiga steg för henne. I den grupp hon gick med blev hon rehabiliterad. Eftersom hon inte längre kunde arbeta som pastor i församling startade hon senare en egen hälsoklinik. Karin utbildade sig till massageterapeut och gick sedan en introduktionskurs i Mindfulness.

Mindfulness, som har sitt ursprung i buddhismen handlar om att stanna upp och ta vara på ögonblicket här och nu och att lämna det svåra som ligger bakom. Detta sker genom att man blir förankrad i sin egen andning. Man följer både in och utandning. Det låter enkelt, men det kräver träning, eftersom tankarna drar iväg åt olika håll, särskilt om man är stressad och orolig.

Den första gången Karin åkte på kurs var hennes önskan att kunna lämna det svåra hon gått igenom. En sån här grupp skulle inte vara rumsren i kyrkan, och det smärtar mig. säger Karin.

I samma tidning läser jag om en kvinna som heter Grete. Hon hade försökt att använda metoder från yoga och zen i den kristna bönen, men hon upplevde att det var svårt att skilja ut yoga från hela paketet och ansåg att de genom övningarna blev allt mer "hinduiserade" Yoga har sitt ursprung i hinduismen. De främmande lärdomar som Grete menade att man öppnar sig för är bland annat att man börjar tro på reinkarnation. (återfödelse), utan att veta något om hinduism Hon menade att det man gjorde med kroppen också öppnade sinnet för främmande lärdomar.

Läran om reinkarnationen (Ur Den farliga religionen av Keith Ward sidan 226-227)

"Läran om reinkarnationen eller återfödelsen ingår i de flesta indiska religiösa livsåskådningarna, och den verkar skilja sig väsentligt från den abrahamitiska tron på kroppens uppståndelse. Och visst skiljer den sig väsentligt. Det är ingen mening med att låtsas att alla religiösa synsätt är likadana. Men även här kan vi hitta anknytningspunkter och aspekter av det indiska synsättet, som kan ge verklig insikt i frågor om människans liv och om livets mål. Anknytningspunkten är omsorgen om att det bortom detta liv finns belöningar och bestraffningar för vad vi har gjort. Det som binder oss vid lidandet är vår okunnighet om den högsta Andens existens och vår bundenhet till själviska begär. Den religiösa vägen handlar om att besegra bundenheten och bli medveten om det högsta Jaget. Läran om återfödelsen är ett sätt att säga att vi kan fortsätta lära oss och växa till efter det här livet, tills vi äntligen övervinner upplevelsen av ett egoistiskt jag och fullständigt uppgår i det enda högsta Jaget. Detta är människans slutmål. Betoningen på den gudomliga närvaron inom var och en, i "hjärtats grotta", på att se människans tillvaro som en del av en färd till ständigt växande kunskap och medkänsla och på att se alla ting som existerande inom Gud, den enda självexisterande verkligheten av högsta vishet och lycka - allt detta är positiva övertygelser. Att acceptera dem skulle förväntas öka människans vishet, glädje och medkänsla. Som med allt mänskligt finns det också negativa aspekter, och många kan inte acceptera att dessa trosföreställningar verkligen är sanna. Men om frågan gäller huruvida religiösa trosföreställningar är farliga eller bidrar till människans välbefinnande kan det inte råda mycket tvivel om att trosföreställningar som dessa, om de accepteras uppriktigt och omsätts i praktiken, kommer att ge upphov till liv med större vishet och medkänsla. I den bemärkelsen kan vi, även om våra egna övertygelser ser mycket annorlunda ut, säga att de centrala trosföreställningarna i de stora indiska traditionerna väsentligt bidrar till människans bästa. (Keith Ward, Den farliga religionen)"

Hur skall vi möta Islam?

"Under den senaste tiden har fenomen som radikalisering och extremism ökat i samhället och blivit orsak till oro i hela landet. Många ungdomar födda och uppvuxna i Sverige har begett sig utomlands för att föra en blodig "jihad" med terroristgrupper i främmande länder. Beklagligtvis har hundratals muslimska ungdomar från Sverige anslutit sig till terroristorganisationen IS, och många av dessa har spillt sina liv helt i onödan i vad de trodde var en god gärning. Ett stort behov har känts att ta verkliga och omedelbara åtgärder för att motverka och utrota problemet med radikalisering och våldsbejakande extremism. I bakgrund av detta behov och oro från alla håll, har Ahmadiyya Muslimska Samfundet (AMS) inlett en massiv rikstäckande informationskampanj i form av en unik och ögonöppnande produktion som kombinerar föreläsning och videopresentation för att gräva i denna fråga. Det är dags att agera. Det är dags att stoppa krisen nu!"

Så skriver man ifrån Ahmadiyya, Muslimska samfundet i Sverige, som etablerades 1956. Deras första moské byggdes i Göteborg 1976. Nasirmoskén i Högsbohöjd. De uppmanar oss att delta i deras kamp mot radikalisering och våldsbejakande extremism.

Muslimerna är inte våra fiender. De är våra vänner. Kristendomen och Islam är världens största religioner. De flesta muslimer och de flesta kristna vill leva i fred och samexistens med varandra. Om vi vill ha fred på vår jord måste vi lära oss att möta alla muslimer som vänner. När jag som är kristen bekännare möter en muslim, så är det en medmänniska jag möter. Då spelar inte religionen någon roll. Vi möts på samma nivå men med respekt för varandras integritet. När vi förkunnar evangeliet, som är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, så får det inte ske genom att vi påtvingar dogmatiska trossatser. Nej det är Guds Ande som överbevisar om vi på ett enkelt sätt förmedlar den upplevelse vi själva gjort av evangeliets förvandlande kraft.

Den senaste tiden har vi på ett kusligt sett blivit påminda om att det finns militanta, muslimska grupper som har religionen som täckmantel. De har målsättningen att förinta västerländska, sekulariserade demokratier och med maktmedel ersätta dem med ett världsomfattande islamiskt samhälle, styrt av sharia eller den islamiska lagen.

Så här skriver Sameh Egyptson, islamolog och religionsforskare vid Lunds universitet i tidningen Dagen onsdag 17 september:

”Jag får ofta frågan från Sverige om hur mina muslimska demokratiska vänner i Egypten reagerar på Islamiska statens (IS) blodiga framfart. Svaret är att man reagerar mycket starkt. Krigsmännen i IS kallas för galningar och kriminella och ses som personer som missbrukar Islam för sina egna syften. Islam betraktas av de flesta muslimer i Egypten som fredens religion.”

Det finns texter i Koranen som uppmanar till krig och våld. Sameh Egyptson uppmanar Sveriges muslimer att ta avstånd från dessa. ”Allt fler troende muslimer ifrågasätter religiösa trossatser”,skriver han.

”Den traditionella bokstavstolkning som i dag används av de flesta myndigheter och predikanter i den muslimska världen bidrar till att legitimera IS och jihadisternas framfart och är därmed ett brott mot mänskligheten.”

avslutar han.

Det finns även texter i Bibeln som kan missbrukas. Kristna fundamentalister och bokstavstolkare framhåller gärna lösryckta bibeltexter som försvar för all möjlig galenskap. Låt oss med öppna ögon se och ta avstånd från detta. Kristendomen bygger ju på förståelsen av Jesu liv och undervisning.

Enligt de militanta muslimska grupper som använder våld och terror för sina syften, så finns det inga sant muslimska samhällen. Det innebär att alla samhällen överallt måste förintas och besegras. Den förföljelse som utbrutit i många delar av världen är ett hot inte bara mot kristna utan även mot muslimer.

Så ser verkligheten ut i dag, men det finns ingen anledning till att spekulera i hur det ser ut i morgon. Det finns många antikrister i världen, men för mig som kristen bekännare innebär inte framtiden kaos och förintelse. Jag tror på det kristna hoppet. En tro som inbjuder mig till att kämpa för en bättre värld utan fruktan för det som skall komma. Jag väntar inte på Antikrist utan på Jesus Kristus. Det är i hans hand jag lagt mitt liv och min framtid.

Vi möter Islam med respekt och kärlek

Jag har förberett en text med rubriken: "Kan något gott komma från religion" Innan jag presenterar den texten vill jag här presentera en länk ifrån TV-kanalen Himlen TV7. Den har rubriken

"Att möta Islam i dag" Programvärden Leif Nummela intervjuar Johan Candelin, som är ledare för Martyrkyrkans vänner.

Jag vill på det varmaste rekommendera mina läsare att se och lyssna på denna viktiga intervju om hur vi möter Islam i dag.

Kan det komma något gott ifrån Nasaret?

"Kan det komma något gott från Nasaret?" Frågan som återfinnes i Johannesevangeliets första kapitels 46:e vers ställdes av en man som hette Natanael. Filippos från Betsaida hade mött Jesus från Nasaret och han ville nu övertyga sin vän israeliten Natanael att Messias som de alla väntade på hade kommit. Filippos hade själv mött Jesus och var fullständigt övertygad om att det var Messias som nu hade kommit. Två ord hade Jesus sagt till Filippos: "Följ mig!" Detta var tillräckligt för att Filippos skulle bli en Jesu efterföljare. Det fanns säkert andra orsaker som vi inte har nedtecknat i den bibliska berättelsen, men vi förstår av det vi läser att Filippos var helt övertygad om vem Jesus var. Detta betydde att han till varje pris ville att alla skulle få se vad ett möte med Jesus betyder.

"En Frälsare härlig jag äger, men länge förstod jag ej det. Nu vittnar jag glad om hans seger, att alla må se, vad jag sett.

Alla borde få se, alla borde få se. Den härlige Jesus jag äger, ja alla borde få se.

Mitt liv och min kärlek jag ger, åt Jesus som älskat mig först. Av alla Guds under förblir, hans frälsande kärlek dock störst."(Segertoner 350 vers 1, 4.)

När vi förstår vem Jesus är och vad han betyder för oss, då blir vi precis så som Filippos ivriga att få berätta det för andra. Detta vill Herren göra med oss var och en. Han vill gripa våra hjärtan så att vi blir fyllda av iver efter att få vittna om vad vi sett och hört.

När Natanael fick den här frågan, så hade han inte själv mött Jesus. Han fick en "second opinion" beträffande den kunskap han tidigare hade fått genom Mose lag och hos profeterna om Messias. Om det kommit någon främmande människa till honom med sådana revolutionerande nyheter hade han säkert varit mera skeptisk, men nu var det hans gode vän Filippos som kom. Honom kunde han lita på. Han brukade verkligen inte svamla och försöka föra någon bakom ljuset. Nej det här var äkta. Det märktes ju att något hänt med den blyge och lite tillbakadragne vännen.

Filippos var ju inte ensam om sin upplevelse. Vittnesbördet gick från mun och till mun. Två av Johannes döparens lärjungar: Simon Petrus och Andreas följde nu också med Jesus. Deras vittnesbörd var detsamma som Filippos:

"Vi har funnit honom, som det står om i Moses lag och hos profeterna, Jesus, Josefs son från Nasaret ."

Kunde det verkligen komma något gott ifrån Nasaret, denna lilla obetydliga plats i Galiléen? Natanaels uppfattning kanske påverkades av den inställning man allmänt hade ibland de religiösa vid denna tid. Man trodde att man visste vad som stod i skriften och bildade sig därigenom en förutfattad mening om Jesus. Det fanns så mycket skepticism och så många tvivelaktiga omdömen att det inte ens ibland dem som var lik Natanael kunde vara så lätt att veta vad man skulle tro. En del hade redan bestämt sig: "Det här ska vi inte tro på." En del citerade skriften och tolkade den efter sin egen uppfattning och trodde att de visste allt, men de drog felaktiga slutsatser. De visste ju varifrån Jesus kom, och de hade ju läst i Skriften att ingen kunde veta varifrån Messias skulle komma. På detta sätt hade de religiösa tolkat det som de hade läst De sade :

"Är kanske du också från Galiléen? Se efter i skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galiléen." "Säger inte Skriften att Messias skall vara av Davids ätt och komma från Betlehem, byn där David bodde."

Detta var sant. Så stod det i Skriften, men vad visste de egentligen om Jesus? De visste ingenting. De hade bara läst Skriften efter eget tycke och hade stängt dörren för Jesus. De ville inte få en enda liten chans att möta honom genom att öppna sitt inre för hans gudomliga kärlek Jag vill ställa en fråga till dig, som får stanna emellan oss. Den är oerhört viktig att besvara. Jag påstår att det handlar om liv eller död så viktig är min fråga: "Har du gett Herren Jesus Kristus en enda liten chans att få hälsa på hos dig? Har du öppnat ditt inre och inbjudit honom att ta plats i ditt liv, eller är min fråga likgiltig för dig? Har du stängt din dörr precis så som en del gjorde på denna tid.

Så fanns det andra som hade en annan inställning. De kunde helt enkelt inte stå emot när de såg vilka under Jesus gjorde

"Inte kan väl Messias göra fler tecken, när han kommer, än den här mannen har gjort"

sa de. I stället för att tolka Skriften hade de låtit Skriften få tolka dem. Jesus hade varit mycket tydlig när han undervisat dem hur de skulle göra. Så här hade Jesus sagt:

"Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig. Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv"

Detta gäller även för oss alla: Det räcker inte med att vara Ordets hörare eller läsare och sedan inte något mer. Nej vi måste bli Ordets görare för att vi ska kunna förstå Guds kraft. Vi skall förstå att det finns kraft i Guds Ord när vi gör det som Jesus har sagt att vi skall göra

Det enda Filippos sa till Natanael var: "Kom och se!" Samma sak gäller även dig och mig: "Kom och se!" Bilda dig en egen uppfattning om vem Jesus är genom att söka honom. Ta reda på var han bor. Lita på honom och på de heligas vittnesbörd om honom..

Natanael fick möta Jesus på ett personligt sätt. Jesus visade sin omsorg om honom eftersom han visste att Natanael skulle öppna sitt hjärta för honom. Jesus visade Natanael att han visste allt om honom. Det är så Jesus vill göra med både dig och mig. Han vill visa oss att han vet allt om oss. Detta sker på ett personligt sätt. Den ena personens upplevelse är inte lik den andras, men det samstämmiga vittnesbördet är att Gud vill visa sin omsorg och makt genom Jesus vår Frälsare. Har du öppnat ditt hjärta för honom, eller är han fortfarande en främling för dig.

"Om du inne i ditt hjärta känner törst, så är det Jesus du behöver allra först. Släpp honom in, släpp honom in. Ty det är Jesus du

"behöver allra först."

När Jesus möter en människa så ser han den människans potential. Han säger till den människan: "Jag ser dig." Det händer något i den människans inre. Så sa Jesus till Natanael:

"Innan Filippos ropade på dig, såg jag dig under fikonträdet."

Efter denna uppl

evelse, så var Natanael färdig med sin trosbekännelse:

"Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung."

Jesus lovade honom att han skulle få se och uppleva ännu mer. Samma gäller för oss som tror på Jesus och följer honom i dag. Vi ska få se ännu mer på vår trosvandring. Än är det inte slut. Det bästa kanske ligger framför oss. Jag vill gärna tro det och har bestämt mig att följa Jesus.

Låt mig få sluta mitt inlägg med en text av Lina Sandell-Berg, som vänder sig till dig med en fråga:

"Har du mod att följa Jesus, vad det än må kosta dig? Har du mod när världen hånar och till motstånd reser sig?

Har du mod att bli en kristen och ta steget riktigt ut, har du inte mod att börja, säg hur går det då till slut?

Inte kan den staden döljas, vilken ligger på ett berg. Inte kan den tro fördöljas, varav livet har sin färg.

Har din Frälsare fått bliva för ditt hjärta verkligt stor? Är du redo att bekänna inför världen vad du tror?

Pröva dig det gäller livet. Den som ej är med är mot. Har du hittills motstått Herren, böj dig nu vid korsets fot.

Bed om frälsning, bed om rening, genom Jesu Kristi blod. Bed om kraft att följa honom, bed on heligt hjältemod.

O besinna vad det kostar. Överväg din sak i tid. Korset först och kronan sedan. Strid, och sedan evig frid."(Segertoner 490)

Fortsättning följer med titeln Kan något gott komma ifrån religion?

Könsbyte och att vara transsexuell

Könsbyte och att vara transsexuell.

Jag undrar om det var någon av mina vänner som såg Dr. Phil show på TV4. Det var ett mycket intressant och tankeväckande program, där man kände stor empati för samtliga inblandade. Zach identifierar sig som transsexuell och planerar att bli kvinna. Gary har tagit hand om Zach sedan han var några dagar gammal och han kallar honom för sin son, men han kan inte acceptera könsbytet. Han menar att det är en sjukdom. Även den kvinna som Zach har varit gift med uppträder i programmet. Hon berättar att hon blev vittne till hur Zach hade sex med en man. Efter detta hade hon försökt att begå självmord. Hela situationen är känsloladdad och det är verkligen inte lätt för någon av parterna att acceptera Zachs beslut att gå sin egen väg. Han berättar hur han upplevt sig själv vara av kvinnokön sedan han var sju år gammal, men aldrig tidigare vågat erkänna det. I programmet medverkade också en känd journalist som länge visat sin tillhörighet av ett annat kön. Önskar att många sett programmet. Det gav en ökad förståelse för dem som upplevt sig tillhöra ett annat kön än det biologiska.Jag tror att vi i Sverige har kommit mycket längre med en sådan förståelse än man gjort i USA.

Transsexualism är ett tillstånd då en person har en permanent upplevelse av att tillhöra ett annat kön än personens biologiska kön. Den transsexuella uppfattar sin fysiska kropp som felkönad, och önskar vanligen förändra den så den bättre passar det upplevda könet, med medicinsk och kirurgisk behandling.

Sex change and to be transsexual.

I wonder if it was any of my friends who saw Dr. Phil show on TV4. It was a very interesting and thought-provoking program, I felt great empathy for all involved. Zach identify as transsexual and plans to become a woman. Gary has taken care of Zach since he was a few days old and he calls him his son, but he can not accept sex change. He believes that it is a disease. Even the woman who Zach has been married to occur in the program. She says she witnessed how Zach had sex with a man. After this, she had tried suicide. The whole situation is emotional and it is certainly not easy for any of the parties to accept Zach's decision to go his own way. He tells how he experienced himself as the female since he was seven years old, but never dared to admit it. The program also involved a well-known journalist who has long demonstrated its affiliation to another queue. Wish many seen the program. It gave a better understanding of those who feel they belong to another sex.I think that we in Sweden have progressed much further with such understanding than has been done in the United States.

Varför skulle frikyrkofolket vara intresserade av Israel?

Så här skriver Israels sverigeambassadör Isaac Bachman i tidningen Världen i dag: Läs hela artikeln här

" Medan Svenska kyrkan har en tydlig anti-israelisk agenda, vet jag att de svenska frikyrkorna känner vänskap för Israel. Problemet är bara att frikyrkorna inte alltid är lika röststarka i debatten i fråga om sin positiva inställning, som Svenska kyrkan är högröstad i sin svartmålning. Det är av stor betydelse för Israel att ni tydligt tar ställning emot och offentligt vederlägger de felaktigheter och missvisande påståenden som regelmässigt sprids av Svenska kyrkan och andra aktörer i Sverige. "

Detta stämmer inte med verkligheten. Bachman ställer frikyrkorna mot Svenska kyrkan i två läger, men detta är helt fel.

Det finns absolut ingen tydlig anti-israelisk agenda i Svenska kyrkan. Det finns inte heller en enbart vänskaplig inställning till Staten Israel i de frikyrkliga leden. Detta är en fullständigt grotesk svartvit målning av verkligheten och den bidrar definitivt inte till att förbättra relationerna mellan parterna. Den rådande konflikten i Mellanöstern är av politisk karaktär, så jag förstår inte varför kyrkorna överhuvudtaget befattar sig med dessa frågor. Är det verkligen vår uppgift som kristna att delta i detta storpolitiska maktspel där intriger och förtal finns på båda sidor.

För att bättre förstå att vi inte ska befatta oss med antisemitismen har jag tidigare länkat till

Biskop Åke Bonniers senaste blogg.

Han skriver där att Svenska kyrkan tar helt avstånd från all antisemitism.

Så varför påstår Isaac Bachman något annat. Det här behöver redas ut av någon som vågar.

Här några citat ur Bonniers bloggartikel:

" Episteltexten idag var hämtad från Uppenbarelseboken (Upp 2:8-11) och tack och lov hann jag kommentera episteltexten för ansvarig präst redan i sakristian – innan gudstjänsten. För texten som den står, helt okommenterad, är ett starkt bränsle till ökad antisemitism. Det talas om judarna som ”kallar sig judar men inte är det utan är en Satans synagoga…” "
"Svenska kyrkan har sitt teologiska institut i Jerusalem med huvuduppgift att värna om den judisk-kristna dialogen och likt den unga barnet i ”Kejsarens nya kläder” avslöja det bedrövliga! Vi behöver göra upp med kyrkans antisemitiska arv och öppna våra ögon för Guds storhet – den Gud som är judars och kristnas gemensamma Gud, den Gud som inte konverterat från judendom till kristendom, den Gud som ur kristet perspektiv möter oss som allra tydligast i vår judiske broder Jeshua ben Josef – Jesus från Nasaret – den korsfäste och uppståndne. "

Hårda pannor, varma hjärtan, klokhet, mildhet, lyhördhet och empati.

"När flera hundra på en dag tar heder och ära av en och sparkar sanningen med fötterna, då känns det som en invasion i kroppen. Du måste uppbåda en enorm energi för att hålla emot och för att upprätthålla din integritet. För en präst som ska vara öppen, förstående och lyssnande blir det en krock med den pastorala identiteten. För att överleva måste du stålsätta dig och skaffa elefanthud, samtidigt som din prästerliga uppgift kräver att du ständigt övar din lyhördhet och empati. "

Citatet är hämtat ifrån Svenska Dagbladet i en artikel av Ärkebiskop Antje Jackelén.

Vi har den senaste tiden varit med om en fullständigt sanslös och omdömeslös kritik av Svenska kyrkan och dess ledare både inifrån de egna leden och utanför.

Att som ledare befinna sig i frontlinjen för dessa attacker som är både lögnaktiga och osakliga är sannerligen inte lätt. Jag beundrar vår Ärkebiskop för det lugna och behärskade sinnelag som präglar henne trots dessa massiva och hatfyllda påhopp på henne och på hela vår svenska kyrka.

Mina tankar förs till profeten Hesekiel, som levde i en liknande tid då han blev kallad. Det står att han blev sänd till Israels barn, som här kallas de avfälliga hedningarna. Guds egendomsfolk Israel hade avfallit så till den grad att de kallades de avfälliga hedningarna.

I Bibeln talas det om det gamla förbundets och det nya förbundets tid. Tiden före Kristus kallas det gamla förbundets tid och tiden efter Kristus det nya förbundets tid. I det gamla förbundets tid utvalde Gud ett egendomsfolk framför alla andra folk på jorden. Israel skulle vara Herrens eget folk.

Det står i 4. Mos. 7:6 "Dig har Herren din Gud utvalt till att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jorden."

Vid det tillfälle vi läste om i Hesekiel finner vi att det var Herrens egendomsfolk som hade fallit och som levde i olydnad mot Herrens bud. Det var till detta förhärdade folk som profeten blev sänd.

Det hade säkert varit enklare att profetera för dem som stod utanför, men Gud ville att han skulle in i getingboet. Han behövde en utrustning för att inte själv bli skadad och för att vara redo att fullfölja sitt uppdrag. De skulle skulle få erfara att en profet varit ibland dem.

Hes. 2:4: "Till barnen med hårda pannor och förhärdade hjärtan sänder jag dig, och du skall säga till dem: `Så säger Herren, Herren´"

Hes. 3:8-9: "Men se jag gör ditt ansikte hårt som deras ansikten och din panna hård som deras pannor. Ja, jag gör din panna hård som diamant, hårdare än flinta. Du skall inte frukta för dem och inte förfäras för dem eftersom de är ett motsträvigt släkte."

Det är inte så svårt att predika eller profetera för människor som tacksamt tar emot budskapet, men här skulle profeten gå in och tala till ett folk antingen de hörde på eller inte. Detta är betydligt svårare eftersom det ofta innebär en kollision med dem som lyssnar och dem som inte lyssnar. Då är det lätt att resignera och retirera. Även en profet är sårbar. Hur skall en profet orka med att vara lyhörd och empatisk under ständiga och hatfyllda attacker ifrån hårda och elaka människor?

För profeten Hesekiel innebar detta lyhörda öron och ett varmt hjärta, men även hårt ansikte och hårda pannor. Jag tror att den hårda pannan i detta fall handlar om en skarp hjärna, en hjärna som behåller fattningen även i en tid då det drar ihop sig till storm, en rakryggad hållning beredd att tackla de motgångar som fienden skickar ut. När Jesus sänder ut de tolv lärjungarna så talar han om en liknande rustning, ett förhållningssätt till de människor de skulle möta.

Matt. 10:16: "Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor."

Det handlar "om att vi måste förena ormens outtröttliga klokhet med duvans mildhet, det skarpa intellektet med det kärleksfulla hjärtat" skriver Martin Luther King i sin bok "Vägen heter icke våld."

I det nya förbundets tid har Gud utvalt ett egendomsfolk som kallas "Guds Israel" Se Gal. 3:16 och Rom. 9:6 där Paulus talar om de kristna, som Guds folk, vare sig de varit judar eller hedningar före sin omvändelse.

I 1.Petr. 2:9 står det "Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet."

När Jesus talar om tidens slut i Matteusevangeliet så tycker jag att det ser ut att vara en spegelbild av den tid vi nu upplever. Vi kan aldrig veta hur långt tiden är framskriden, men ett av de tecken Jesus talar om verkar vara i fas med vad vi upplever i vår tid.

Han säger i Matt. 24:12: "Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta, men den som håller ut till slutet skall bli räddad."

Världen blir hårdare och kallare. Därför behöver vi profeter som är rustade likt profeten Hesekiel och den rustning som Jesus talar om när han sänder ut de tolv.

Ärkebiskopen om Twitter

Ärkebiskop Antje Jackelén i SVD

Yoga och Mindfulness

Lördag den 19 november kommer Gertrud Storsjö till Pingstkyrkan i Motala med början klockan 10,00 Hon talar då om Yoga och Österländska religioner.

Jag har tidigare skrivit om mindfulness och yoga och andlighet i Sverige

Är det bibelsynen eller Gud som förändrar oss?

Mitt inlägg är till en del ett utdrag ur en artikel jag skrev i Ökenkällan år 2013, Rubriken då var "Sanningen om Gud."

I vår församling har vi ett motto: "Att föra människor till Jesus genom kärleksfulla relationer" Detta innebär för mig att livet går före läran, utan att vi att vi förlorar våra rötter till evangelikal kristendom. "Var och en tillför något, men endast hela församlingen tillsammans kan höra vad Gud vill ha sagt till hela församlingen"

"Jag tycker inte att det är nödvändigt att betona att bibelsynen är en vattendelare för svensk kristenhet. (Jag tror att detta är mera en myt, än en sanning, men om den gång på gång upprepas, så blir det till sist en sanning som vi tar till oss. ) Om vi behöver varandra måste vi också visa tillbörlig respekt för de olika åsikter, som absolut inte är de som skall bestämma inriktningen av kyrkans ledning. Det finns trosfrågor som vi delar som har mycket större betydelse Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap. Om vi älskar varandra har vi fördrag med att åsikterna kan vara delade. Men älskar vi läran mer än livet, så kommer vi bara att se vilka fel som finns hos dem som inte tänker likadant. Så får det inte bli. Kyrkan är en trosgemenskap som måste frigöra sig från allt maktbegär och all politisk och religiös fundamentalistisk styrning"

Om vi släpper taget om våra uppfattningar och åsikter om Gud och slutar att diskutera dem och i stället öppnar oss för Gud med alla våra sinnen, framför allt i bönen och stillheten inför Gud, både ensamma och tillsammans med andra, så kommer vi att få uppleva en andlig verklighet bortom ord och diskussioner. Gud är inte långt borta från oss, men vi är ofta någon annanstans.

Mjuka svar efterlyses

1. Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord åstadkommer harm.
2. De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3. Herrens ögon är överallt, de ger akt på både onda och goda.
4. En saktmodig tunga är ett livets träd, men en ond tunga ger hjärtesår
Ordspråksboken 15:14

Mjuka svar efterlyses i en tid när debattens vågor går höga och dårars mun flödar över av oförnuft. Mjuka svar behöver inte vara detsamma som mjäkiga och menlösa svar, men de är betydelsefulla i motsats till hårda ord står det och viktigast av allt. De uträttar alltid något gott.