Jag är så tacksam när folk reagerar på det jag skriver. Att en del är arga på mig och önskar mig allt möjligt otrevligt har jag lärt mig tåla med tiden. Det finns någon som har önskat att jag skall brinna i helvetets eld. Allt som ett uttryck för hat mot det jag skrivit.
Det låter väl lite kaxigt av mig, men jag är faktiskt riktigt stolt över att ha åstadkommit sådana reaktioner.
En god vän som säger sig vara för Israel, kristendom och demokrati och mot abort, homosexualitet och terrorism, tycker att jag är onyanserad och saknar brist på respekt för att jag har en annan åsikt i en del av det han skriver. Han skriver att jag har ett hätskt och inkrökt avståndstagande, att jag låter som en ateist, kommunist, feminist terrorist och islamist, är trångsynt därför att jag pläderar mot en gudstroende demokratiskt, folkvald president. Samtidigt kallar han mig för en kär broder.
Det är faktiskt sant att jag kan sympatisera med en del värderingar åtminstone från ateister, kommunister eller rättare sagt vänsterinriktade och feminister
Min uppfattning om Israel har jag skrivit om flera gånger och jag upprepar att man inte får exkludera Israel. De har samma rättigheter för sin existens som deras omkringliggande grannar. I abortfrågan är jag för att kvinnor i vissa situationer ska ha rättighet att bestämma över sina kroppar. När det gäller min uppfattning om htbtq personer så anser jag fortfarande att de skall bemötas med respekt för sin läggning och ha samma rättigheter som alla andra i samhället
Egentligen är det sorgligt att det skall behöva råda sådana uppenbara skilda meningar emellan troende människor. Vi borde stå på enad front emot de onda krafter som hotar mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, rättvisa och fred. Detta gäller i hög grad kvinnors rättigheter i en mansdominerad värld. När utvecklingen i världen går åt fel håll och när en hycklande president håller upp bibeln och samtidigt står för en gudsfientlig politik, så måste det finnas motkrafter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar