Debatt om bibelsyn, tydlighet och respekt

Jag tycker inte att det är nödvändigt att betona att bibelsynen delar svensk kristenhet. När man i Dagen formulerar sig så här: "Därför bråkar vi om hur Bibeln ska läsas." , så skapas ett löjets skimmer över frågan, som ger felaktiga signaler till dem som inte vill tro på oss. Om vi behöver varandra måste vi också visa tillbörlig respekt för de olika åsikter som absolut inte är de som skall bestämma inriktningen av kyrkans ledning. Det finns trosfrågor som vi delar som har mycket större betydelse. Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap. Om vi älskar varandra har vi fördrag med att åsikterna kan vara delade. Men älskar vi läran mer än livet så kommer vi bara att se vilka fel som finns hos dem som inte tänker likadant. Så får det inte bli! Kyrkan är en trosgemenskap som måste frigöra sig från allt maktbegär och all politisk och religiös fundamentalistisk styrning

Vi behöver samtala i all ödmjukhet om det här. Jag menar inte att jag har ett självklart svar på frågorna. Det handlar mer om hur jag tolkar och om jag är villig att bryta tankemönster som grundar sig på fördomar. Bibeln förlorar inte på det. Guds Ord står fast i alla tider.

Jag undrar vad det är som styr oss när vi ställer frågorna "Så här säger Bibeln" eller "Så här säger inte Bibeln"
Kan vår tidigare erfarenhet av misstag i tolkningsfrågor vara till hjälp eller är vi låsta i nuläget? Är de frågor som nu är aktuella värda en splittring?
Vi borde ha viktigare angelägenheter att ägna oss åt än just tolkningsfrågor, som gör att många förlorar tron på värdigheten. Tacksam för kommentarer på det jag skrivit!!

Läs mera i mitt inlägg SANNINGEN OM GUD

 Debatten fortsätter i tidningen Dagen på ledarplats: "TYDLIGHET OCH RESPEKT - LEDORD FÖR DIALOG"

Ur boken 12 steg för hopplösa – Livsförändring på djupet. av Olle Carlsson:

”Ingen äger sanningen om Gud..

Ett skäl till att det kan vara svårt att tro på en högre kraft är att det finns så många religioner, trosuppfattningar och andliga strömningar. Om nu Gud finns- varför skulle just min eller din religion vara den rätta vägen? Det skulle vara osannolikt om just mitt religiösa sammanhang är Guds klockrena träff på jorden. Det är en relevant fråga som jag tror att många ställer sig. En väg till förståelse för hur olika trosuppfattningar kan leva är den andliga riktning som kallas för mystiken. Det är en strömning som finns inom alla religioner och samtidigt upphäver religionernas motsättningar – utan att blanda ihop deras särarter. Mystiken uppmanar oss att släppa taget om våra uppfattningar och åsikter om Gud. En högre kraft är ingenting att diskutera- utan någonting som vi i stället ska öppna oss för med alla våra sinnen i bön och meditation. En andlig verklighet bortom ord och diskussioner (Min markering).

Någonting vi endast kan samtala om med ödmjukhet, försiktighet, kärlek och respekt. Vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt, och så länge en religion eller ett samfund menar sig ha monopol på sanningen om Gud kan inget verkligt möte äga rum.”

Är du och jag beredda att släppa taget om våra uppfattningar om Gud för att uppleva den kraft som låter sig finnas när vi söker honom? Gud är inte långt borta från oss, men vi är ofta någon annanstans.

” (slut citat)

 Jag skulle vilja ha ett ärligt svar av alla som tvärsäkert påstår att man kan ha monopol på sanningen om Gud precis som i Dagenartikeln:

"Kristen tro gör anspråk på att ensam sitta inne med sanningen. Det finns bara en Gud och endast en väg till honom, den som går genom Jesus Kristus. I andra religioner kan skärvor av sanningen finnas. Deras etiska förhållningssätt och de levnadsregler de står för motsvarar inte sällan mer eller mindre den kristna trons. Även den vars livsåskådning går ut på att förneka alla former av religion kan vara en bra människa som gör mycket gott för andra. Men i grunden har alla fel som förnekar den monopolställning på livsåskådningsmarknaden som den treenige Guden vid tidens slut kommer att uppnå.

Just så kaxigt har vi med stöd i Bibeln rätt att uttala oss, med en tydlighet som tangerar eller till och med överskrider smärtgränsen"

Läs även: Kan man bli salig på sin egen tro