Min tanke just nu är att jag som nu är 83 år får fortsätta att samla stoff i min dator, som eventuellt kan bli till glädje framöver även om jag aldrig skulle hinna med att publicera det i bokform, så finns de ju samlade i min dator och på mina bloggar och hemsidor som kan läsas av alla. Det är ju i alla fall bättre än ingenting
År artonhundrasjuttioåtta bildades Svenska Missionsförbundet under inflytande av Paul Peter Waldenström.
Det teologiska mörkret var stort eftersom statskyrkans gudsbild dominerade. Det var den straffande Guden som granskar och dömer. Jesu offerdöd innebar att Gud måste försonas med människan, trots att det inte fanns något stöd för något sådant i Skriften. Det var ju människan som behövde försonas med Gud. Därför sände Gud sin son till världen av kärlek till människan.
Att påstå detta vid mitten av 1800-talet var villfarelse. Visserligen fanns det präster som tidigare hade undervisat på detta sätt, men de hade betraktats som okunniga teologer.
Det var i det läget som väckelserörelsen kom att betyda så mycket för vårt land och för återupprättelsen av människor som varit förtryckta. Man har talat om att de stora folkrörelserna var Väckelserörelsen, Nykterhetsrörelsen och Arbetarerörelsen. Man kan säga att hade inte dessa rörelser uppstått så hade det andliga livet i vårt land stagnerat. En folklig kultur och bildning följde i spåren av dessa.
En av de stora frikyrkoledare i vårt land, som blev banbrytare för denna nya försoningslära var Teologie Doktor Paul Peter Waldenström.
Waldenström har genom sin försoningslära visat oss en helt ny gudsbild. Det han undervisade om är den sanning om Gud som alla kristna kan acceptera i vår tid, nämligen den att Kristus dog för våra synder och att Gud älskade världen och sände sin son av kärlek till den fallna människan. Gud behövde inte försonas, men människan blev försonad. Detta är en fundamental sanning. Sanningen om att den Sonen gör fri är verkligen fri. Fri från fördömelse, lagiskhet och krav, som vi aldrig kan åstadkomma utan Guds nåd och kraft. För den oinvigde verkar det konstigt att en försoningslära kan bli orsak till så mycket strid som den blev. Det verkar så motsägelsefullt att det kan bli strid om försoning. Orden är ju inte synonyma.
Waldenström fick möta mycket hårt motstånd, men det han uträttade fick betydelse för oss som lever i dag. Hans förkunnelse var väl grundad i den heliga skriften.
Skillnaden emellan den ortodoxa försoningsläran och den Waldenströmska är att i den ortodoxa är det världen som är försonad i Kristus och i den Waldenströmska den enskilda människan. I det ena fallet krävs inget personligt ställningstagande men i det andra handlar det om att vi tar emot Kristus, precis som det står skrivet:
”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.” Rom. 10:9-10