I Saronförsamlingen i Göteborg, som tillhör Evangeliska Frikyrkan har man arbetat fram nya stadgar och ny församlingsordning. Dessa avviker från den syn på medlemskap som länge varit dominerande inom pingst och baptistförsamlingar. För att vara medlem förväntas att man följer det man uppfattar som bibliska krav på levnadssätt. I Saron har man nu skapat en öppnare församlingsmodell, där ingen ska snubbla på tröskeln på grund av sin livssituation. En gemenskap eftersträvas, där man förväntas växa i samtal med andra. Samtidigt vill församlingen visa respekt för varje människas unika utgångspunkt. Alltså inget kollektivt beteendemönster
Jag vill verkligen gratulera denna församling eftersom jag tror att det är helt i linje med vad vi läser i evangelierna och framför allt det vi ser av Jesu liv och verksamhet.
I Luk. 15:1 står det att alla syndare kom till Jesus. Jesus fick också kritik för detta, trots att han tydligt och klart lät människorna förstå att det var hans egentliga uppdrag, nämligen att uppsöka och frälsa syndare. De sa om Jesus: ”Den mannen umgås med syndare och äter med dem.”
Det är skillnad på Jesu förhållningssätt till synden och syndarna. Det finns inga syndfria medlemmar i den kristna församlingen, men det finns inte heller någon fällande dom för den som tillhör Kristus Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri ifrån syndens och dödens lag.
I Kristus Jesus är vi alltså befriade från den synd som vi bär med oss i vår fallna natur. Detta är alla människors utgångsläge.
Vi överlämnar vårt syndbagage till Herren och han säger till oss: ”Gå och synda inte mer.” Detta innebär inte att vi aldrig kommer att synda mera. Men i en kristen gemenskap där man visar ödmjukhet och respekt för varje människa finns ingen uteslutningsmekanism. I en sådan gemenskap känns det inte svårt att överlämna allt åt Gud. Det är ju till honom vi går och inte till människor när de vill döma oss för synder som vi gjort.
När människorna kom till Jesus med en kvinna som de tagit på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott så ville de höra Jesus bekräfta vad lagen hade att säga om denna kvinna. Straffet för äktenskapsbrott vid denna tid var stening. I stället för att svara böjer sig Jesus ner och ritar på marken med fingret. När de envisas med att fråga säger han: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne.” Det fanns inga syndfria där heller så de gick därifrån den ene efter den andre. Och Jesus som verkligen var syndfri frågar kvinnan om ingen dömt henne. Hon svarar: ”Nej Herre.” Det är då som Jesus säger: ”Inte heller jag dömer dig. Gå och synda inte mer.”
Dagen om medlemsskap i församlingen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar