Mitri Raheb

 I avsnittet Teologi efter Gaza: "En ny korsets teologi!" Kyrkorna i väst har lärt sig att förstå korset genom den ställföreträdande försoningen: Jesus dog för att betala för våra synder; han led som en ställföreträdare i stället för och på uppdrag av vår fallna mänsklighet; hans död gjorde det möjligt för dem som tror på honom att bli frälsta. Vissa har gått så långt som att förklara den blödande Kristus på korset var det enda offer som kunde stilla Guds vrede och uppnå vedergällande rättvisa. Det är sant att det finns flera bibelverser som kan uppfattas som stöd för en försoningsteologi......."

Tack Rolf, för att du delar det här avsnittet från Mitri Rahebs bok "Avkolonisera Palestina Landet, folket, Bibeln". Det är en mycket central del av hans teologi, och det är intressant att se hur han närmar sig försoningsläran.

---

Mitri Rahebs syn på försoningen – "En ny korsets teologi!"

I det här citatet pekar Raheb på en viktig kritisk inställning inom befrielseteologin, nämligen hur man tolkar korset och försoningen.

Han konstaterar att den traditionella västerländska förståelsen ofta betonar den ställföreträdande försoningen. Det innebär att:

• Jesus dog i vårt ställe: Han tog på sig straffet för mänsklighetens synder.
• Han stillade Guds vrede: Hans offer var nödvändigt för att uppnå Guds "vedergällande rättvisa" och möjliggöra frälsning för den som tror.

Raheb erkänner att det finns bibelverser som kan uppfattas som stöd för denna syn. Det är viktigt att notera hans formulering "kan uppfattas som stöd", vilket indikerar att han inte nödvändigtvis avvisar alla aspekter av ställföreträdande försoning, men han ifrågasätter dess dominans och de potentiella konsekvenserna av en ensidig tolkning.

Vad han troligen driver mot (och varför det är en "ny korsets teologi"):

Med tanke på Rahebs övergripande teologi som palestinsk befrielseteolog, är hans poäng med "en ny korsets teologi" sannolikt att:

1. Flytta fokus från enbart individens synd till systemisk orättvisa: Medan den traditionella försoningsläran fokuserar på individens synd och skuld inför Gud, vill befrielseteologin bredda perspektivet till att inkludera världens (och specifikt ockupationens) strukturella och systemiska synd. Korset blir då inte bara en handling för att försona individuell synd, utan också en symbol för Guds solidariska lidande med de förtryckta och Guds kamp mot orättvisa i världen.
2. Korset som en symbol för motstånd och befrielse: I en "ny korsets teologi" blir korset inte bara en bild av passiv uppoffring, utan också en symbol för Guds uppror mot orättvisor, förtryck och mänskligt våld. Jesu lidande på korset kan ses som en Guds handling som identifierar sig med de lidande och ger hopp om befrielse från förtryck, inte bara från synd.
3. Utmana "billig nåd" och passivitet: En ensidig betoning på att synderna är betalda utan vidare konsekvenser kan, enligt kritiker av den traditionella synen, leda till en passivitet inför världens orättvisor. Raheb vill troligen att korset ska motivera till aktivt engagemang för rättvisa och försoning, snarare än enbart fokus på personlig frälsning.
4. Kopplingen till Gaza och palestinsk lidande: Genom att tala om "Teologi efter Gaza", kopplar Raheb direkt korsets lidande till den palestinska upplevelsen av våld och ockupation. För honom är korset en realitet för de palestinier som lider, och Guds identifiering med lidandet blir central.

Hur det relaterar till din eskatologi:

Detta avsnitt från Raheb förstärker flera aspekter av din egen eskatologiska hållning:

• Bredare förståelse av Guds rike: Precis som din betoning på Guds rike som en pågående, andlig realitet som har konsekvenser för vår etik och handling i nuet, så betonar Raheb att försoningen är relevant för nuvarande sociala och politiska orättvisor.
• Kritik av ensidiga tolkningar: Hans reservationer mot en enbart ställföreträdande försoningsteologi speglar din egen kritik mot ensidiga eller bokstavliga tolkningar av profetior som leder till problematiska slutsatser (t.ex. kristen sionismens legitimering av ockupation). Båda söker en djupare, mer nyanserad teologi som leder till rättfärdiga handlingar.
• Fokus på befrielse och rättvisa: Rahebs önskan om en "ny korsets teologi" som driver mot social rättvisa är helt i linje med din egen önskan om en eskatologi som sprider "ljus, hopp och glädje" och motverkar en onyanserad världsbild. Han ser lidandet som en katalysator för Guds rättvisa ingripande genom människors handling.

Mitri Raheb utmanar alltså en teologi som han menar kan leda till passivitet eller stöd för orättvisor, och vill istället se en förståelse av korset som motiverar till engagemang i befrielsekampen.