Med anledning av det som står i Dagen i dag:
"Man kan vara stolt ersättningsteolog" Dagen 2011-09-08
vill jag kopiera ur ett dokument ifrån Svenska kyrkan
om Judendom och kristendom från Svenska kyrkan:
"Den kristna synen på judendomen och det judiska folket har inom kyrkan ofta utformats som en "ersättningsteologi"; dvs. tanken att kyrkan, det nya Israel, det nya förbundet, har ersatt det judiska folket, det gamla förbundet. En rad bibelställen har genom tiderna anförts till stöd för en sådan teologisk tolkning.8 En konsekvens av ersättningsteologin har ofta blivit föreställningen att judendomen alltifrån kyrkans tillblivelse skulle grunda sig på ett upphävt kontrakt och således efter Jesu framträdande vara en teologisk anakronism.
Tankegången finns fortfarande i många kyrkotraditioner. Den leder inte nödvändigtvis till antisemitiska förhållningssätt men har de facto ändå bidragit till en nedvärdering av judendomen och öppnat vägen för antijudiska rörelser under flera historiska epoker. Judarna är enligt detta synsätt ett folk, som till sin egen olycka "tagit fel". Den kristna kyrkans del i skulden för judeförföljelserna kan i icke ringa mån återföras på enkla men mycket utbredda former av ersättningsteologi.
Tron på det nya förbundet och dess löften inbegriper inte slutsatsen att Gud upphävt förbundet med det judiska folket. Vi grundar denna ståndpunkt på följande sätt att förstå Bibeln: Gud är i hela Bibeln den Gud som sluter förbund. Begreppet förbund är närmast uttryck för en väsensegenskap hos Gud - Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Guds vilja till gemenskap och förening kommer till uttryck redan i Noaförbundet, i vilket hela människosläktet och allt skapat inneslutes och välsignas. I Abrahamsförbundet välsignas Abraham och det folk, som utgår från honom. I Sinaiförbundet knyts Israels folk samman med Gud "till evig tid". Jesus Kristus instiftar ett förbund som uttryckligen öppnar sig för alla folk och stammar."
...................
"Det finns i varje religion, bortom allt som kan förklaras, ett mysterium, en sista hemlighet, som förblir otillgänglig för utomstående. Vi, judar och kristna, kunna gå en lång sträcka tillsammans och tala med varandra, men förr eller senare komma vi fram till en stängd dörr, till vilken de kristna ha nyckeln, men vi ha den icke. När vi komma fram till denna stängda dörr, ha vi judar intet annat att göra än att böja oss i vördnad inför den och tiga. vi begära och vänta - och detta är meningen med vårt samtal - att den kristna världen skall lära sig vörda det mysterium, som utgör det djupaste i judisk religion, det som är svårt för utomstående att fatta och svårt för oss att förklara.
Uttalandet gjordes av Marcus Ehrenpreis,10 överrabbin i Stockholm 1914-51, och är en påminnelse om att kärnan i tron, både den judiska och den kristna, ytterst är en Guds hemlighet och även om den ödmjukhet judar och kristna borde känna inför detta Guds mysterium."
Artikeln ansluter till den blogg jag tidigare skrivit: Läs här
Jag hittade ett mycket intressant inlägg på Kolportören: Läs här
torsdag 8 september 2011
lördag 3 september 2011
Sansad debatt om Kyrkans identitet
I mitt föregående inlägg försökte jag att uppmärksamma det positiva som skett i Göteborg, som man kunde läsa om i det senaste numret av Kyrkans Tidning. ”Religionsmöten utan fördomar av Marika Palmdahl.”
Det handlade om muslimer och kristna som söker tolkningar av sin tro i den tid de lever. Detta innebär att man oavsett vilken religion man tillhör kan enas kring att varje människa och varje människoliv måste skyddas.
Det har debatterats mycket på sistone om ”identitet” Det finns en del som menar att kyrkan måste bli tydlig och stärka sin identitet för att kunna företräda kristen tro i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De som har en sådan uppfattning vill inte ”rucka på läran”. De tycker att det är hotfullt för kristenheten när det kristna budskapets kärna trängs undan av dem som tänker annorlunda. En sådan oro måste man ta på verkligt allvar, men samtidigt måste vi ställa frågan Vad är identitet och med vem vill jag dela min identitet? Identitet är aldrig något eget, om det inte har något att förhålla sig till. I mötet med en annan människa finns den omedelbara vissheten om att hon delar en mänsklighet med mig själv.
Kyrkans identitet behöver inte offras på korrekthetens altare
för att hon vill vara en öppen folkkyrka. Att erkänna giltigheten i andra religiösa traditioner är ett viktigt sätt att värna om människors värde och värdighet. Detta behöver inte innebära att vi förlorar vår identitet, men det innebär att vårt identitetsbygge kommer i andra hand. Att vara kristen är för mig något stort, men det är ännu större för mig att vara människa.
Så här skriver Anders Ahlberg i Kyrkans Tidning:
”En kyrka utan identitet har svårt att möta andra trossystem, religioner och ideologier. Och religionsmötena är nödvändiga. Kritikerna verkar förväxla dialog med kompromiss, eller för den delen kapitulation. Kyrkan skadar inte sin identitet genom att ägna sig åt religionsdialog.
Tvärtom är dialog ett sätt att synliggöra vad som skiljer min tro från din och vad som är omistligt i den egna traditionen. Men då ska den givetvis föras professionellt och med stolthet över det egna, inte bara respekt för det andra.”
Om kristendomen skall kunna leva vidare i vårt land, så tror jag att vi behöver bejaka mötet med nya människor med en öppen och generös attityd. Det handlar absolut inte att vi måste tolerera det intoleranta, men vi behöver inte nödvändigtvis reagera på alla avvikelser.
Så här skriver Marika Palmdahl i Kyrkans Tidning:
”Visst kan och skall vi stå upp för Svenska kyrkans tro och lära och det i en komplex och föränderlig tid. Kontextualitet är en luthersk kyrkas imperativ. Det är ett av Svenska kyrkans bidrag i det mångreligiösa Sverige där många söker relevanta tolkningar av eviga texter i en föränderlig tid.
Islam framställs alltför ofta som något enhetligt och oföränderligt men min erfarenhet är att många muslimer, på samma sätt som kristna, ständigt söker tolkningar av sin tro i den tid och på den plats man lever.”
SE ÄVEN MIN BLOGG OM KYRKANS TYDLIGHET
Så här skriver Elisabeth Sandlund i Dagen den 2 sept:"En diskussion om var gränserna går har just startat. Den är viktig och får inte tas över av främlingsfientliga krafter."
Det handlade om muslimer och kristna som söker tolkningar av sin tro i den tid de lever. Detta innebär att man oavsett vilken religion man tillhör kan enas kring att varje människa och varje människoliv måste skyddas.
Det har debatterats mycket på sistone om ”identitet” Det finns en del som menar att kyrkan måste bli tydlig och stärka sin identitet för att kunna företräda kristen tro i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De som har en sådan uppfattning vill inte ”rucka på läran”. De tycker att det är hotfullt för kristenheten när det kristna budskapets kärna trängs undan av dem som tänker annorlunda. En sådan oro måste man ta på verkligt allvar, men samtidigt måste vi ställa frågan Vad är identitet och med vem vill jag dela min identitet? Identitet är aldrig något eget, om det inte har något att förhålla sig till. I mötet med en annan människa finns den omedelbara vissheten om att hon delar en mänsklighet med mig själv.
Kyrkans identitet behöver inte offras på korrekthetens altare
för att hon vill vara en öppen folkkyrka. Att erkänna giltigheten i andra religiösa traditioner är ett viktigt sätt att värna om människors värde och värdighet. Detta behöver inte innebära att vi förlorar vår identitet, men det innebär att vårt identitetsbygge kommer i andra hand. Att vara kristen är för mig något stort, men det är ännu större för mig att vara människa.
Så här skriver Anders Ahlberg i Kyrkans Tidning:
”En kyrka utan identitet har svårt att möta andra trossystem, religioner och ideologier. Och religionsmötena är nödvändiga. Kritikerna verkar förväxla dialog med kompromiss, eller för den delen kapitulation. Kyrkan skadar inte sin identitet genom att ägna sig åt religionsdialog.
Tvärtom är dialog ett sätt att synliggöra vad som skiljer min tro från din och vad som är omistligt i den egna traditionen. Men då ska den givetvis föras professionellt och med stolthet över det egna, inte bara respekt för det andra.”
Om kristendomen skall kunna leva vidare i vårt land, så tror jag att vi behöver bejaka mötet med nya människor med en öppen och generös attityd. Det handlar absolut inte att vi måste tolerera det intoleranta, men vi behöver inte nödvändigtvis reagera på alla avvikelser.
Så här skriver Marika Palmdahl i Kyrkans Tidning:
”Visst kan och skall vi stå upp för Svenska kyrkans tro och lära och det i en komplex och föränderlig tid. Kontextualitet är en luthersk kyrkas imperativ. Det är ett av Svenska kyrkans bidrag i det mångreligiösa Sverige där många söker relevanta tolkningar av eviga texter i en föränderlig tid.
Islam framställs alltför ofta som något enhetligt och oföränderligt men min erfarenhet är att många muslimer, på samma sätt som kristna, ständigt söker tolkningar av sin tro i den tid och på den plats man lever.”
SE ÄVEN MIN BLOGG OM KYRKANS TYDLIGHET
Så här skriver Elisabeth Sandlund i Dagen den 2 sept:"En diskussion om var gränserna går har just startat. Den är viktig och får inte tas över av främlingsfientliga krafter."
torsdag 1 september 2011
Religionsdialog i Göteborg
Läs mera här om Religionsmöten utan fördomar
På Kristna nätverket för Palestina har Nisse Andreasson skrivit ett inlägg där han refererar till min blogg. Det kan läsas HÄR: RUBRIKEN LYDER "LIKA ANGELÄGET DÄR SOM HÄR
På Kristna nätverket för Palestina har Nisse Andreasson skrivit ett inlägg där han refererar till min blogg. Det kan läsas HÄR: RUBRIKEN LYDER "LIKA ANGELÄGET DÄR SOM HÄR
tisdag 30 augusti 2011
Felaktig information om Kairos Palestine
Artikeln i tidningen Dagen
Israel kan inte ersättas med kyrkan av Sven Nilsson får inte stå oemotsagd.
Åter igen har jag fått bekräftat hur illa det är ställt när jag läser Sven Nilssons insändare i Dagen, tisdag den 30 augusti. Den innehåller både lögner och felstavningar. ”Kronos Palestine” har jag aldrig hört talas om, men mina besökare vet att jag tidigare har skrivit om dokumentet ”Kairos Palestine” I detta dokument förekommer inte något sådant som Sven Nilsson antyder. Det är ren lögn att påstå att dokumentets innebörd skulle vara ”att Israel, politiskt och teologiskt egentligen saknar legitimitet att vara i området.”
Det är dessutom lögn att påstå att dokumentet innehåller ”det som kommit att kallas ersättningsteologi.”
Dokumentet är ett nödrop från ett lidande folk som ropar om rättvisa och jämlikhet mellan folken.
”Vi kristna palestinier förkunnar i detta historiska dokument att den militära
ockupationen av vårt land är en synd mot Gud och människorna, och att den teologi
som rättfärdigar denna ockupation är en förvirrad teologi mycket långt från de kristna
lärorna. Detta eftersom den sanna kristna teologin är en teologi av kärlek och
solidaritet med den förtryckte och en kallelse till att förverkliga rättvisa och jämlikhet
mellan folken”.
LÄS HELA DOKUMENTET HÄR.
De frågeställningar som Sven Nilsson tar upp förekommer inte alls i Kairosdokumentet utan är hans egen tolkning.
Ordet ”ersättningsteologi” som innebär att Kyrkan har ersatt Israel förekommer inte alls i dokumentet. Var får Sven Nilsson detta ifrån? Jag skulle gärna vilja veta om Sven Nilsson har fog för sitt påstående att John Stott bejakade denna teologi. Det tror jag inte.Det måste vara Nilssons egna fantasier eller förutfattade mening
Ersättningsteologi, vem har uppfunnit det begreppet? Det är alla de som har en föråldrad syn på de frågor som handlar om den yttersta tiden
Gud har utvalt oss alla i Jesus Kristus Att detta ska vara så svårt att förstå. Det finns en slags förvirrad teologi som diskriminerar och utesluter och som tyvärr använder sig av Bibeln på ett ovarsamt sätt. Varför överger vi inte med det snaraste den teologi som utesluter kristna palestinier därför att de inte tillhör det utvalda folket, så som Gamla testamentet beskriver dem. När vi i religionens namn tillåter judars förtryck och vallfärdar till de heliga platserna och glömmer alla de lidande Palestinier; kristna palestinier som där finns så syndar vi verkligen mot Gud och detta kommer vi att få svara för en dag.
Man tror knappt att det är sant när man inser att politiken, det vill säga de högerextremistiska, människofientliga och fundamentalistiska åsikterna har fått så starkt fäste bland bekännande kristna.
Israel kan inte ersättas med kyrkan av Sven Nilsson får inte stå oemotsagd.
Åter igen har jag fått bekräftat hur illa det är ställt när jag läser Sven Nilssons insändare i Dagen, tisdag den 30 augusti. Den innehåller både lögner och felstavningar. ”Kronos Palestine” har jag aldrig hört talas om, men mina besökare vet att jag tidigare har skrivit om dokumentet ”Kairos Palestine” I detta dokument förekommer inte något sådant som Sven Nilsson antyder. Det är ren lögn att påstå att dokumentets innebörd skulle vara ”att Israel, politiskt och teologiskt egentligen saknar legitimitet att vara i området.”
Det är dessutom lögn att påstå att dokumentet innehåller ”det som kommit att kallas ersättningsteologi.”
Dokumentet är ett nödrop från ett lidande folk som ropar om rättvisa och jämlikhet mellan folken.
”Vi kristna palestinier förkunnar i detta historiska dokument att den militära
ockupationen av vårt land är en synd mot Gud och människorna, och att den teologi
som rättfärdigar denna ockupation är en förvirrad teologi mycket långt från de kristna
lärorna. Detta eftersom den sanna kristna teologin är en teologi av kärlek och
solidaritet med den förtryckte och en kallelse till att förverkliga rättvisa och jämlikhet
mellan folken”.
LÄS HELA DOKUMENTET HÄR.
De frågeställningar som Sven Nilsson tar upp förekommer inte alls i Kairosdokumentet utan är hans egen tolkning.
Ordet ”ersättningsteologi” som innebär att Kyrkan har ersatt Israel förekommer inte alls i dokumentet. Var får Sven Nilsson detta ifrån? Jag skulle gärna vilja veta om Sven Nilsson har fog för sitt påstående att John Stott bejakade denna teologi. Det tror jag inte.Det måste vara Nilssons egna fantasier eller förutfattade mening
Ersättningsteologi, vem har uppfunnit det begreppet? Det är alla de som har en föråldrad syn på de frågor som handlar om den yttersta tiden
Gud har utvalt oss alla i Jesus Kristus Att detta ska vara så svårt att förstå. Det finns en slags förvirrad teologi som diskriminerar och utesluter och som tyvärr använder sig av Bibeln på ett ovarsamt sätt. Varför överger vi inte med det snaraste den teologi som utesluter kristna palestinier därför att de inte tillhör det utvalda folket, så som Gamla testamentet beskriver dem. När vi i religionens namn tillåter judars förtryck och vallfärdar till de heliga platserna och glömmer alla de lidande Palestinier; kristna palestinier som där finns så syndar vi verkligen mot Gud och detta kommer vi att få svara för en dag.
Man tror knappt att det är sant när man inser att politiken, det vill säga de högerextremistiska, människofientliga och fundamentalistiska åsikterna har fått så starkt fäste bland bekännande kristna.
söndag 28 augusti 2011
Kyrkans tydlighet
I senaste numret av Kyrkans tidning skriver Helena Edlund att Kyrkans identitet offras på korrekthetens altare. Hon menar att ”den riktigt stora faran är när vi börjar glömma vad vi själva står för.” Detta sker ofta i det mångreligiösa och mångkulturella samhälle i vilket vi lever och det är en fara anser debattören.
När man delar upp sig i läger ”Vi” och ”dom” Då blir det viktigare att tydliggöra för andra människor vem man är och vem man skiljer sig ifrån.
Debattören ställer frågan hur Svenska Kyrkan under en och samma vecka kan stödja Pridefestivalen och samtidigt stödja en religion som förespråkar dödsstraff för homosexuella.
Själv ställer jag frågan: Behöver tydlighet och öppenhet vara varandras motsatser? Jag tror att det är viktigt i vår tid att ha en gränsöverskridande attityd. Det behöver inte innebära att vi ger avkall på vår tro i mötet med människor, men det handlar om en ständigt pågående förändringsprocess.
På Seglora tankesmedja kan man läsa mera om detta på följande länkar:
RIKEDOMEN BOR I ÖPPENHETEN
IDENTITETER I FÖRVANDLING
När man delar upp sig i läger ”Vi” och ”dom” Då blir det viktigare att tydliggöra för andra människor vem man är och vem man skiljer sig ifrån.
Debattören ställer frågan hur Svenska Kyrkan under en och samma vecka kan stödja Pridefestivalen och samtidigt stödja en religion som förespråkar dödsstraff för homosexuella.
Själv ställer jag frågan: Behöver tydlighet och öppenhet vara varandras motsatser? Jag tror att det är viktigt i vår tid att ha en gränsöverskridande attityd. Det behöver inte innebära att vi ger avkall på vår tro i mötet med människor, men det handlar om en ständigt pågående förändringsprocess.
På Seglora tankesmedja kan man läsa mera om detta på följande länkar:
RIKEDOMEN BOR I ÖPPENHETEN
IDENTITETER I FÖRVANDLING
torsdag 25 augusti 2011
Vägen heter icke våld
Brevsvar till en vän:
Motala 2011-08-25
Käre vän!
När du citerar orden ur Romarbrevet tretton där det står: ”Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; de står ju i Guds tjänst som hämnare för att vreden skall drabba dem som gör det onda..” så menar du att det är legitimt att använda våld för att försvara sig.
Nu tror jag inte att du försvarar det övervåld som sker på båda sidor i denna mycket svåra konflikt, men du anser tydligen att Israel till varje pris måste använda vapen för att försvara sig för sin fortsatta existens.
Nu vill jag att du ska förstå hur jag ser på de argument som försvarar krig och våld som nödvändiga för att uppnå fred. Har ”överheten” verkligen rättighet att bära svärd? Ja, enligt den citerade bibeltexten. Vilken är i så fall Överheten? Historien bekräftar att många övergrepp har skett och sker fortfarande i kristendomens namn eller i skenet av kristendom.
Frågan är bara hur vi då skall reagera mot den aggressivitet som tar sig uttryck i främlingsfientlighet, islamofobi och antisemitism.. Svar: Vi måste ta avstånd ifrån de övergrepp som återges i dessa gamla texter. Det är en trovärdighetsfråga.
”En seriös teolog måste ta ansvar för historiens skräpkammare..” skriver Anna Karin Hammar i senaste Kyrkans Tidning. ”Ibland kan vi svårligen tänka oss att Luther bidrog med mycket förakt för det judiska, att Bernhard av Clairvaux och Hildegard av Bingen stödde korstågen mot muslimer, judar och ortodoxa kristna, Men de gjorde det. Precis som kristna i dag kan förfalla till våldsamheter i abortmotståndets USA” skriver hon vidare
”Om vi förutsätter att mänskligheten har rätt att överleva, måste vi finna ett alternativ till krig och förstörelse I vår tid med rymdfarkoster och fjärrstyrda vapen ligger valet mellan icke-våld och icke-existens”, skrev Martin Luther-King Jr i ”Vägen heter icke-våld ”
Vi glömmer så lätt att ”90% av de revolter som lyckats de senaste 30 åren har varit ickevåldsrevolutioner, det fungerar helt enkelt bättre än våld. Och ju fler som får veta detta desto vanligare kommer de att bli. Jag vet att terroriststämplade grupper som Hizbollah, Hamas och Farc är intresserade av ickevåldets kraft, och det är inte av ideologiska skäl utan för att de sett hur väl det har fungerat.
Trots effektiviteten är ickevåldets segrar varken synliga i skolan eller i medierna och det är lätt att gå hela livet utan att någonsin komma i kontakt med denna kunskap. Det finns också stora luckor i forskningen kring ickevåld, medan den militära forskningen har gott om resurser.
- Det är märkligt att satsningen på och informationen om militären inte ifrågasätts mer med tanke på de svindlande summor som satsas och att det visat sig att ickevåld är både mer effektivt och mer skonsamt, säger Sofia Walan som tillträder som Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare den 19 september. Det är dags att lära av historien och satsa våra resurser där de gör mest nytta.”
Läs hela artikeln här: http://www.krf.se/en-av-ickevaldets-segrar-sovjetunionens-fall
Hälsningar
Din vän Rolf
måndag 11 juli 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)