I mitt förra inlägg skrev jag att det är vår uppgift att
bära in välsignelsen i vår tid. Ordvalet hade jag hämtat från Pastor Niklas
Piensohos predikan på Nyhemsveckan i år. Du kan se den i sin helhet i
föregående inlägg via TV-inters mediainspelning. Spola fram 40 minuter så kan
du själv lyssna och se vad det handlar om. Predikan handlade om hur vi som tror
på Jesus kan orientera oss i vår tid. Var finns jag i sammanhanget. Det
handlade helt enkelt om hur vi som kristna kan nå människor i dag och på vilket
sätt det kan ske. Han använde i sin predikan två perspektiv som vi läser om i
Bibeln. Det ena är texten om uttåget ur Egypten (Exodusberättelsen). Han
betonade faktiskt att det är nödvändigt för mig som individ att göra ett sådant
uttåg,. Han föreslog inte såsom en del påstår ett paradigmskifte. (Byte av
tankemönster), men han talade om ett nytt förhållningssätt, som gäller för oss
som kristna, nämligen att likt Abraham välsigna människor i vår tid även om de
inte lever efter samma normer som jag. Vi är kallade att likt Abraham bli
förebedjare för våra medmänniskor I Abrahamsberättelsen.är det Gud som utväljer
Abraham för att välsigna mänskligheten. Hans predikan handlade inte om att
närma sig världen så som Olof Edsinger skriver, utan det handlar om att bära
välsignelsen in i mänskligheten.
Niklas Piensoho är mycket
tydlig i vad han menar när han måste försvara sig för sina omtolkare: Läs merahär
”När jag använder
välsignelsebegreppet är det just för att det står för något genuint och
ursprungligt. Vi kan alltid välsigna människor, även om vi inte kan välsigna
allt de gör.
För de flesta kristna i dag är frågan hur man
ska förhålla sig när man är den ende kristna i klassen eller på arbetsplatsen.
Då tror jag att Abraham är en bra modell. Han reser ett altare till den
treenige Guden omgiven av avgudadyrkare. Han lever som främling mitt ibland
främmande folk. Ändå bär han Guds löfte med sig: Genom dig ska alla folk bli
välsignade. Det tror jag är vår främsta kallelse i dag: Genom oss ska människor
bli välsignade!”
Predikan handlade inte heller om samlevnadsformer så som
Stefan Swärd skriver.
Det är så ledsamt och rentav barnsligt att kända pastorer
och skribenter lånar sig åt metoder som omtolkar och misstänkliggör på det här
sättet. Ja det är dessutom kränkande. Vi kan ha olika åsikter i de frågor vi
tar upp i bloggar på internet, men om vi inte håller oss till sanningen i det
vi skriver så river vi ner det som andra i kärlek försökt att bygga upp. Vi är
inte kallade att bekämpa våra trossyskon. Jag efterlyser ett annat
debattklimat. Det som nu råder har nått lågvattennivå.
”………………….Så länge pajkastningen pågår lyckas sällan kyrkan
med sitt stora uppdrag, att förmedla evangeliet. Förmodligen är det kriget en
av djävulens smartaste strategier. Kyrkan blir upptagen med sig själv, med en
inre strid. En sorglig strid som sällan bär annan frukt än rutten. Snart står
hon där avväpnad och naken utan kraft till den verkliga striden för människan,
mot ondskan och mörkret.
Tycker mig ana en sådan strid efter Niklas Piensohos omtalade bibelstudium på Nyhemsveckan.
Ärendet var tydligt. Piensoho ville visa att det faktiskt är möjligt att möta
enskilda människor och vårt samhälle med respekt och värme, utan att ge upp vår
egen tro och övertygelse. Han väljer en smal väg. Risken att bli missförstådd
och vantolkad av sina egna är stor. Han äter och dricker med syndare. Risken är
också att ärendet blir otydligt.
Själv
tänker jag att det var just denna risk Jesus var beredd att ta bara för att nå
människor med evangelium… men så blev han korsfäst också.”
"Då tror jag att Abraham är en bra modell. Han reser ett altare till den treenige Guden..."
SvaraRaderaDen treenige guden? Kan du förklara vad han menar med det, för inte kan han ha fadern, sonen och den helige anden i tankarna?
Hej Eva!
SvaraRaderaVälkommen till Ökenkällan. Tack för din kommentar som innehöll en fråga. Jag gör det bekvämt för mig genom att svara med ett citat från Bibelfokus. Det är ju inte lätt att förstå det här med treenigheten, men jag tycker att Bibelfokus tar upp de tankar som stämmer med min övertygelse. ”Gud är obegriplig i sin treenighet och enhet. Det finns ingen analogi, ingen liknelse, ingen illustration i människans hela tankevärld, som skulle kunna förklara för oss detta djupa mysterium. Det är meningslöst och dåraktigt för människan att försöka tränga djupare in i Guds mysterium än som är uppenbarat för oss i Bibeln.
Människans begränsade själsliga egenskaper kan helt enkelt inte fatta den obegränsade Guden. Han överstiger vad tanken kan tillgodogöra sig och undandrar sig intellektuella begrepp. Låt oss tills vidare vara nöjda med vad vi läser i Bibeln:”
http://bibelfokus.se/treenigheten