Befinner sig kyrkan i en sekulariseringsprocess?
Det är många som menar att det förhåller sig på det sättet,
och ibland är jag själv benägen att tro det. Trots detta tror jag att det är
fel att uppehålla sig vid själva problemet genom att ställa mer eller mindre
sanna analyser av läget. Om vi gör det är det viktigt att vi blir ödmjuka och
ärliga. Det tjänar inget gott syfte att vi delar upp kyrkan i olika läger, där
vi betraktar en del som otydliga i sin förkunnelse av evangelium.
”Guds orkester är ej enstämmig” Detta citat av Natan
Söderblom citerade den nyinstallerade Ärkebiskopen Antje Jackelén i sin
predikan.
Föreligger inte risken att vi enstämmigt föredrar den egna
uppfattningen vid bedömningen av det tillstånd som råder i det andra lägret.
Jag tror inte att det är trospoliserna som är de profeter vi behöver i en ny
andlig väckelserörelse. Trospoliser är just sådana som vakar över sin egen tro
och applicerar den som måttstock för vad som är rätt och fel. De antyder
exempelvis att Svenska kyrkan inte är tillräckligt Jesuscentrerad och tydlig om
vem eller vad som är sanning. Detta är ju väldigt negativt och befrämjar inte
den enhet som är önskvärd. Vem vill inte ha Jesus Kristus i centrum?
I dag lyssnade jag till en
pastor som höjde Marcus Birro till skyarna. Han ansåg att han är en profet som
vågar säga sanningen. Jag kan inte dela den uppfattningen. Hans budskap har en
längre tid handlat om att kyrkan befinner sig i en sekulariseringsprocess.
Här några exempel Han
skriver så här i en gästkrönika i Expressen: ……”en märklig sak har inträffat i svensk kristenhet. Gud
har blivit ett lapptäcke. Det går utmärkt att klippa ur sin favoritfärg och
sedan sy sig en helt egen tro att svepa in sig i.”
Han har tidigare sagt om vår nyvalda Ärkebiskop Antje Jackelén att hon uttalat sig väldigt diffust om
Jesus Kristus och svävat på målet när det gäller tron på Jesus Kristus som
världens frälsare. Det är
fel att säga att hon svävat på målet om tron på detta. Uppfattningen att hon
varit diffus i denna fråga berodde på de svar som hon gav vid utfrågningen av
kandidaterna till Ärkebiskopsvalet. Frågorna som ställdes till henne var
utformade som ett slags ja och nej frågor. Att vara tydlig i ett sådant
sammanhang kräver ett mera utförligt svar.
Birro anklagar Svenska kyrkan för att ha
övergett grundläggande kristna värderingar, tron på att Bibeln är Guds ord, och
hur man ser på Jesus och jungfrufödelsen. Han menar också att man har slutat
att prata om syndernas förlåtelse.
Det finns förvisso både bokstavstroende,
precis som Birro, och andra bibeltroende, även i Svenska kyrkan och man har
definitivt inte övergett de värderingar som är grunden för den kristna tron. I
varje söndags gudstjänst eller mässa så finns syndabekännelsen med, liksom
avlösningen, tackbönen och lovsången..
Det finns säkert många i Svenska kyrkan som
tror på jungfrufödelsen, inklusive den nyvalda Ärkebiskopen, men hur den gått
till kan det ju inte finnas någon som vet. Jungfrufödelsen är ett mysterium.
Om kyrkan i
Sverige befinner sig i en sekulariseringsprocess, så påskyndas den i så fall av
alla dem som på ett försåtligt sätt angriper kyrkan. Man kan inte ägna sig åt
detta om man vill ha Jesus i centrum, så som man gärna säger att man vill. Guds
ande som är den helige ande, kan inte sanktionera till detta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar