Lovsång och gudstjänststil

Det är söndag och vi har varit i kyrkan på gudstjänst. I dag var vår ungdoms och familjepastor Madde Boberg mötesledare. Hon inledde gudstjänsten med lovsånger efter det mönster som numera är vanligt i de flesta kristna sammanhang. Madde leder alltid sången på ett föredömligt sätt. Av någon anledning fick orgeln vara oanvänd. Ofta har vi en kompgrupp som brukar leda lovsången men eftersom det är semestertider så antar jag att de som brukar spela var bortresta. Lovsången leddes till flygelkomp.

Tyvärr råder det bristande engagemang bland äldre när det gäller denna typ av lovsång. Det finns säkert orsaker till detta, men jag tycker att vi måste försöka råda bot mot den resignation och likgiltighet, som vi ofta hemfaller åt när det gäller gudstjänstsstil, även den typ som inte faller oss i smaken. Hur skall detta ske?

Församlingsledare, pastorer och ungdomsarbetare har en nyckelroll i detta sammanhang.Vi måste våga tala med dem på vilket sätt vi vill se en förändring i stället för att kritisera det som pågår. Om man är med i en gudstjänst där man tycker illa om något, skapas lätt en negativ atmosfär, som bedrövar Guds ande. Därför är det hög tid att vi gör någonting för att förhindra att detta får ske.

Är det trenderna som styr utvecklingen eller får Herren vara med och leda? Det behöver inte vara fel med denna typ av lovsång, men jag tror att det är dags att börja prioritera lovsångens utförande. Det är ingen lätt uppgift, eftersom många äldre bär med sig en annan tradition, där de nya rytmerna och melodierna känns främmande. Det är inte enbart av fysisk trötthet som en del sätter sig, även om den friheten finns. Man saknar något av den glöd som fanns i tidigare sång och musiktraditioner där man lättare kände sig hemma.

Nu är jag inne på ett känsligt område och jag hoppas att jag inte sårar någon med mitt tyckande. Vi har så många fina resurser i vår församling, som det är viktigt att tillvarata på rätt sätt. De ungdomar som genom sin musik och sång leder lovsångerna gör en väldigt fin insats och det finns anledning att ge dem uppmuntran för det. Kanske vi kan göra det genom att visa vår uppskattning, på ett rätt sätt: Mångfald och variation när det gäller sång och musik är något jag tycker om. I viss mån tycker jag att vi har det, men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre

Argentinamissionären Bertil Holgersson med sin hustru Birgitta var på besök  De har varit församlingens missionärer i Argentina sedan nittonhundrasextiotalet. Bertil inledde sin predikan med att tala om att det är Gud som äger församlingen och det är Jesus som är huvudet. Vi är lemmar i Kristi kropp där Jesus Kristus är huvudet, inte påven eller någon annan mänsklig auktoritet. Det är Jesus som har köpt oss med sitt blod när han dog på korset. Genom dopet har vi blivit inlemmade i församlingen och det är genom den helige andes uppfyllelse, som vi kan utföra det uppdrag som är vårt.

Det är Bibeln som är auktoriteten, (? mitt frågetecken) säger Bertil, inte media, inte ens de kristna tidningarna eller de teologiska uppfattningarna som vi lätt anpassar oss till. Nej vi behöver fråga vad Guds ord säger i första hand.

Bertil gav oss även glimtar från det arbete de varit med om i Argentina. När de kom till San Juan för snart 50 år sedan så fanns det ingen missionsverksamhet. De började med att samla stadens barn och fick genom barnverksamheten kontakt med föräldrar som blev frälsta och döpta. Församlingen har i dag omkring 8000 medlemmar, 30 utposter, radiostationer och TV-kanal. De bedriver även bibelskola där man har församlingens medlemmar som målgrupp. Ledarskapet för församlingen har de sedan lång tid tillbaka överlämnat åt ledare som är födda i landet.

Bertil påminde om det stora behov av mission som fortfarande finns bland de onådda folken. Han frågade var offerviljan finns i vår tid och menade att mycket av våra insamlade medel går åt till att uppehålla vår egen verksamhet. Visioner och offervilja behövs för nya insatser.

Det är med stor tacksamhet jag tänker på att Pingstförsamlingen i Motala fått vara delaktig i detta missionsarbete genom sitt missionärsunderhåll och andra offrade medel under alla dessa år och att Gud har bekänt sig till detta.