Bitterhetens fula tryne

Jag är så tacksam för att Herren ibland lyser på egenskaper man har, som man inte trodde fanns kvar. En sådan egenskap är bitterhet. Bitterheten är ett gift som skadar en på så sätt att det fräter inifrån. Jag är livrädd för detta gift. De glupande ulvar som allt ifrån min barndom ligger i hasorna på mig och vill hinna ifatt mig, vill jag för allt i världen inte ha med att göra. De senaste dagarna har jag ropat: ”Gud befria mig från varje uns av bitterhet du ser som kan finnas hos mig.” Herren har svarat. Jag vet precis hurudan du är, för det är jag som har skapat dig. I dig själv har du inte särskilt mycket att berömma dig av. Din onda natur har du ärvt, men den har du avsagt dig för länge sen. Du tillhör mig och så länge du gör det kan ingenting skada dig. När bitterheten dyker upp och visar sitt fula tryne, får du gömma dig bakom Jesus. Han är den som förlåter, renar och helar och upprättar. Du kan stå rak och våga vara frimodig i din tjänst för mig, ty det är jag som har kallat dig.