Varning för andligt högmod

Jag blir så förvånad över att man kan tolka Åke Bonniers artikel i Dagen på ett sätt jag inte känner igen när jag läser den. Jag vill förklara i några punkter vad jag menar.

1. Åke Bonnier börjar med att ställa en fråga om den kristna tron utesluter att Gud kan möta människor på andra sätt i andra religioner. Alltså en fråga inte ett påstående. Denna fråga måste tålas att diskutera utan att fördenskull stämpla frågeställaren, vilket i flera fall har gjorts, inte minst här bland mina vänner på Facebook.Det sätt på vilket man gjort detta har varit både kärlekslöst och obarmhärtigt, ja jag vågar påstå att de som uttalat sig så borde be Åke Bonnier om ursäkt för förhastade slutsatser.

2. Åke Bonnier skriver i sitt inlägg följande: ”Vi kristna tror att Gud har uppenbarat sig på ett unikt sätt i en judisk man som levde i ett begränsat geografiskt område under en begränsad tidsperiod.Vi tillskriver honom epitetet ”den smorde” och hävdar med bestämdhet att han både undervisade­ om livet och relationen med Gud och medmänniskan. Han utförde också sådana handlingar som människor på den tiden uppfattade som underverk.” En del påhoppare menar att Åke Bonnier förnekar detta och sprider på detta förrädiska sätt lögnaktigt förtal om honom. Detta är både uppseendeväckande och tragiskt. Det borde inte få förekomma ibland dem som säger sig vara kristna. Vi förlorar trovärdighet när vi använder oss av sådan retorik.

3. Vidare skriver han: ”Vi bekänner att han stod i en sådan speciell relation med Gud att vi använder son-begreppet, det vill säga han var Guds son. Han avrättades av den lokala romerska myndigheten genom det vanliga tortyr- och avrättningsredskapet med korslagda träbjälkar. Vår tro är att han de facto uppstod från de döda och att han i dag genom enheten med Gud är närvarande mitt ibland oss. På detta sätt kan man ytterst förenklat beskriva den kristna trons centrum. Detta är vår bekännelse eller åtminstone en del av den.” Jag delar denna uppfattning och kan inte förstå att alla som läst artikeln gör det. Tolkar man detta på ett annat sätt? Eller vad är det man vill åt?

4. Åke Bonnier ställer ännu en fråga, alltså han påstår inte, han frågar:”grundfrågan är om det är nödvändigt att denna tro och övertygelse har monopol på sanningen? Kan det vara så att Gud också möter på andra sätt i andra religioner eller utesluter en kristen tro detta? ”Finns det någon som kan utesluta den möjligheten, skulle jag vilja tillägga? Måste vi vara så högljudda med vår uppfattning att det bara är vi som har rätt och att alla måste tänka och tro precis som vi? Då har det andliga högmodet nått sin höjdpunkt och det borde vi sannerligen be om förlåtelse för. Gud må förbarma sig över den som är så självsäker och så tvärsäkert påstår att Gud möter bara med oss kristna

5. Vidare skriver han att om vi nu tror att det bara är vi kristna som har den enda sanna läran och den enda sanna gudsrelationen, så har Kyrkan en stor och nästan omöjlig uppgift, att undervisa och omvända alla till den enda sanna läran. Detta påstående har en del tolkat så att de tror att Åke Bonnier är emot all evangelisation, men detta är naturligtvis fel

6. ”Min övertygelse är att Gud är Gud bortom alla religioner. Gud är inte religiös men vi är det och Gud är större än alla våra samlade religioner tillsammans och samtidigt förstår vi kristna Gud som treenig. ” Jag delar denna övertygelse med Åke Bonnier Jag har fått uppmaningen att inte delta i debatter här på Facebook, och en del har till och med skrivit: ”Jag debatterar inte med dig Rolf Ericson!” Detta är så långt jag förstår en frestelse för mig. Jag debatterar inte här för att vinna och jag påstår inte heller att jag har rätt i allt jag skriver, men om jag tiger, så vet jag att jag sviker mitt uppdrag att vara en röst bland många. Må den vara fylld av kärlek och må jag förlåta dem som inte står på min sida.