Inte en Gud som inte finns, men en Gud man inte känner till

Det är skillnad på en Gud som inte finns, än en man inte känner till. Micael Grenholm, som jag uppskattar i en hel del av det han skriver, tycker jag är lite tvärsäker i sitt senaste inlägg i tidningen Dagen 10 mars, där han skriver att muslimerna ber till en Gud som inte finns. Det är dessutom lite oförsiktigt att skriva så med tanke på alla de muslimer som finns i vårt land. Dessa som ofta är mycket noga med religiösa ting, ja till och med religiösare än många av oss sekulariserade svenskar. Jag vill uppmana Micael och alla andra att ta Paulus till föredöme när han uppträdde i Athén för länge sedan. Händelsen omtalas i Apostlagärningarnas 15:de kapitel. Man kan bli upprörd över mycket precis som Paulus, men man bör uppträda som han gjorde när han erkände deras gudsdyrkan. ”Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er.” Apg. 15:23. Han använde sig av deras erfarenhet och meddelade att den Gud som han förkunnade, var den Gud som Athénarna inte kände till. Han sa verkligen inte att deras Gud inte fanns. Det hade varit detsamma som att trampa på deras djupa integritet. Paulus lär oss trots allt en hel del, som passar bra i vår tid. Rolf Ericson Motala