Av och med Rolf Ericson
Kära vänner! Jag vill påminna er om min senaste sång. text och melodi, finns ännu inte nedskrivna på noter, men skall ske inom den närmaste tiden. Sången handlar om Guds makt. Om jag inte fick tro på Guds makt, skulle jag inte vara kristen. Jag är inte någon stor trosmänniska, men jag har hela livet längtat efter att få lära känna Gud. En del har jag lärt mig, men det är ingenting emot det han har i sitt förråd, det är jag övertygad om. Därför fortsätter min utforskning till vilken jag även inbjuder dig.
Jag vill ha hjälp med att bedöma sångens innehåll. Själv tror jag att den är född inifrån om ni förstår vad jag menar. Inspelningen är bristfällig, men lyssna ändå. Jag har inte lärt mig alla tekniska detaljer som behövs för att det skall bli bra.
Sången bygger på två bibeltexter. Texten om Guds makt i Psaltaren 62 och sedan texten i Jobs bok 42:a kapitlet. Ur Jobs slutord. Den bön han bad innan han blev återupprättad.
Du som läser och lyssnar jag frågar: ”Vill du se Guds makt i ditt liv, eller låter du tvivlet hindra dig från det?” Det kanske är för dig som för Job, du har bara levt på det du hört förut och därigenom bildat dig en förutfattad mening. Det är du i så fall inte ensam om. Sådana är vi alla mer eller mindre. Snälla du släpp det där och ge dig hän. Bli angelägen. Du kommer snart att få svar!
HOS GUD ÄR MAKTEN HUR DET ÄN SER UT! LYSSNA HÄR: "BARA HOS GUD"
fredag 29 januari 2010
torsdag 28 januari 2010
Svenska Kyrkan i all sin brist
Kommer den någonsin att bli så att den passar för mig? Naturligtvis inte och det skall jag bara vara tacksam för. Frågan är felaktigt ställd. Jag borde i stället fråga: Kan jag passa i en bristfällig kyrka? Den frågan är viktigare eftersom den riktar udden mot rätt objekt.
”Här är jag, sänd mig” sa profeten när han fick kallelsen men dessförinnan hade han bedrövad sagt: ”Ve mig! Jag är förlorad, ty jag har orena läppar och jag bor ibland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.”
Han förfasade sig inte längre över kyrkan-folket, utan i stället över sig själv, eftersom han var delaktig i de synder som fanns där.
Han hade sett Guds helighet och kände en berättigad bävan inför sitt uppdrag. Hur mycket har vi sett av Guds helighet? Jag skäms när jag svarar för mig: ”Jag har sett alldeles för litet i mitt 68 åriga liv, men det jag sett av Guds helighet har gett mig anledning att bäva inför storheten i uppdraget.” Utförandet av mitt uppdrag har ofta styrts av denna begränsade upplevelse. Kanske någon säger Bristande tro. Javisst och jag sörjer och ber att det som är kvar skall helgas åt Herren.
Profeten i all sin bristfällighet och orenhet blev berörd med ett kol ifrån altaret. Han blev renad och befriad från sin skuld. Efter denna upplevelse var han beredd att gå in i den del av uppdraget som var hans.
I det uppdraget blev han den rätte mannen för sin tid. Han vågade engagera sig i sitt folks religiösa, sedliga och politiska liv. Han stod också i nära förbindelse med konungahuset. Fördenskull hade han inte alltid framgång i sitt uppdrag och detta behöver inte heller vara tecknet på den som tjänar Gud. Folket hade avfallit från Gud, men profeten vågade gå emot strömmen
Björn Helgesson som är präst i Örebro skriver i Dagen att han är tveksam till alltför förandligade förklaringar till varför vissa evangelikala rörelser har framgång. Jag håller med honom om detta. Det är inte framgången som bekräftar om vi är på rätt väg.. Gud kan finnas även i motgångens tid.. Ärlighet är av stor betydelse i detta sammanhang. Helgesson skriver också:
”Själv är jag glad över en kyrka som försöker bära trohet mot bibel och tradition samtidigt som man tar till sig insikter från andra discipliner i vår samtid.
Låt oss se möjligheter snarare än hot och utmanas av det som vi inte får ihop.
Alltför stor del av kristenheten ignorerar alla frågetecken och glapp i livet.”
Jag har tidigare uppmärksammat en pensionerad biskops uttalande om den önskan han har att Svenska kyrkan skall krackelera. I det uttalandet finns inga möjligheter.
Kyrkan är ingen organisation. Den är en kropp där huvudet är Kristus och där vi får vara lemmarna
Kyrkorna olika grenar på samma träd
Helgessons artikel i Dagen
”Här är jag, sänd mig” sa profeten när han fick kallelsen men dessförinnan hade han bedrövad sagt: ”Ve mig! Jag är förlorad, ty jag har orena läppar och jag bor ibland ett folk med orena läppar, och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot.”
Han förfasade sig inte längre över kyrkan-folket, utan i stället över sig själv, eftersom han var delaktig i de synder som fanns där.
Han hade sett Guds helighet och kände en berättigad bävan inför sitt uppdrag. Hur mycket har vi sett av Guds helighet? Jag skäms när jag svarar för mig: ”Jag har sett alldeles för litet i mitt 68 åriga liv, men det jag sett av Guds helighet har gett mig anledning att bäva inför storheten i uppdraget.” Utförandet av mitt uppdrag har ofta styrts av denna begränsade upplevelse. Kanske någon säger Bristande tro. Javisst och jag sörjer och ber att det som är kvar skall helgas åt Herren.
Profeten i all sin bristfällighet och orenhet blev berörd med ett kol ifrån altaret. Han blev renad och befriad från sin skuld. Efter denna upplevelse var han beredd att gå in i den del av uppdraget som var hans.
I det uppdraget blev han den rätte mannen för sin tid. Han vågade engagera sig i sitt folks religiösa, sedliga och politiska liv. Han stod också i nära förbindelse med konungahuset. Fördenskull hade han inte alltid framgång i sitt uppdrag och detta behöver inte heller vara tecknet på den som tjänar Gud. Folket hade avfallit från Gud, men profeten vågade gå emot strömmen
Björn Helgesson som är präst i Örebro skriver i Dagen att han är tveksam till alltför förandligade förklaringar till varför vissa evangelikala rörelser har framgång. Jag håller med honom om detta. Det är inte framgången som bekräftar om vi är på rätt väg.. Gud kan finnas även i motgångens tid.. Ärlighet är av stor betydelse i detta sammanhang. Helgesson skriver också:
”Själv är jag glad över en kyrka som försöker bära trohet mot bibel och tradition samtidigt som man tar till sig insikter från andra discipliner i vår samtid.
Låt oss se möjligheter snarare än hot och utmanas av det som vi inte får ihop.
Alltför stor del av kristenheten ignorerar alla frågetecken och glapp i livet.”
Jag har tidigare uppmärksammat en pensionerad biskops uttalande om den önskan han har att Svenska kyrkan skall krackelera. I det uttalandet finns inga möjligheter.
Kyrkan är ingen organisation. Den är en kropp där huvudet är Kristus och där vi får vara lemmarna
Kyrkorna olika grenar på samma träd
Helgessons artikel i Dagen
måndag 25 januari 2010
Frågor och svar till Pseudonymen Maria H.
Mina svar med kursiv stil
Det skall bli intressant att se om det kan finnas underlag för ömsesidig förståelse!
Detta är en grundförutsättning. Med förståelse menar jag också respekt för den andre. Jag skall försöka följa den regeln med Guds hjälp.
Bibeln är ju en skänk från ovan till varje människa på jorden eftersom Gud i sin stora kärlek vill hjälpa oss att finna hur vi kan bli Hans vän!
Min uppfattning om Bibeln behöver du inte dela om du inte vill, men pröva den gärna om du kan. Bibeln är böcker skrivna för olika tidsperioder till olika människor och kulturer. Det är människor som skrivit böckerna utifrån sin egen tids världsbild. Bibeln är inte en lärobok i naturvetenskap. Den har inte svaret på tillvarons gåta utan ger oss endast näring till den tro som ger oss gemenskap med Gud.(Bibelordet kan också som det står skrivet bli ”en stötesten” som får människor att vända sig bort från Gud.) Människor skrev inspirerade av Gud. De var inte fullkomliga och hade bara en liten del av sanningen. Därför kan vi uppleva att mycket är motsägelsefullt och inte går att förklara. Då får vi böja oss i ödmjukhet och göra som Luther, lyfta på hatten och gå vidare. Vi behöver inte ha ett svar på alla våra frågor, men vi kan lita på Gud. Allt som står i Bibeln är Guds Ord förmedlat av människor. Summan av innehållet är sanning.
Den förste mördaren som använde ordet felaktigt och även lögnaktigt orsakade dödsdom för ett helt människosläkte.
Om ditt påstående är riktigt undrar jag om du tror på att det finns frälsning för ett helt människosläkte? Betyder Jesus något för dig i det avseendet eller anser du att denna dödsdom fortfarande vilar över människosläktet. Är korsets budskap en dårskap för dig, eller är det en Guds kraft? Det finns så mycket att skriva om i detta ämne så jag väntar på ditt svar innan jag påstår vad jag tror. Har du tänkt på att våra påståenden kan vara hypotetiska?
Satan djävulen är grundorsaken till ondskan i alla dess former.
Återigen ett hypotetiskt påstående, som jag inte motsäger. Det för tankarna till arvssynden och det lidande som finns på jorden. Kan vi tolka det lidande som finns i hela Skapelsen med hjälp av korset. Är Gud med oss i lidandet? Det blir många frågor märker jag.
Det främsta redskap han använt sig av är falsk religion!
Ditt utropstecken i meningen innebär att du betraktar falskheten utanför din egen horisont och det kan jag förstå. Det är mycket lättare att se de fel som finns i andra religioner än den egna.
Med dess hjälp lyckas han vända människor bort från tillbedjan av den ende sanne Guden!
Du använder ordet falska religioner och menar således att till exempel en muslim eller en hindu eller någon annan religiös människa som inte tror som du gör inte tillber den ende sanne Guden. I det avseendet är jag inte så tvärsäker som du. Det finns många fromma människor som aldrig hört talas om Jesus, men de tillber Gud, fast de ger honom olika namn. Jag har inte rättighet att döma dem. Det är visserligen sant att religionerna i världen har ställt till mycket elände och gör det alltfort i dess extrema former, men detta gäller inte bara främmande religioner. Det gäller även den kristna och har så gjort genom hela historien. Tänk bara på alla korståg där man använt religionen som täckmantel för krig och erövringar
Jesus sade att ingen kunde komma till Fadern utom genom honom.
Detta skall vi tro på och förkunna för alla människor, men hur det blir för de människor som inte hört budskapet om Jesus skall vi inte spekulera i. Jag tror på Guds kärlek som omfattar alla människor. Försoningen med Gud har skett genom Jesus Kristus.
Och ingen kan komma till Jesus om inte Fadern som sänt honom drar honom!
Nu har du tagit två bibelcitat från olika ställen. Det är ganska typiskt för J.V. Jag vill hålla mig till det första citatet där det också står att Jesus gått före och att han kallar oss att följa honom eftersom han vill att vi skall vara där han är. Vilka vi? Alla människor är inbjudna Det finns rum hos Gud för alla. Vi kan givetvis inte slå oss till ro med detta. Vi måste på ett kärleksfullt sätt visa människor vem Gud är och vad han vill göra med oss.
Det är av en önskan jag känner att få dela med mig av de sanningar som Gud har lärt mig genom sitt ord och organisation, som jag funnit ett forum för att uttrycka mig i klartext. Jag är väldigt tacksam för denna möjlighet på Din blogg!
Du är alltid välkommen att kommentera i Ökenkällan, men en av reglerna är att du håller dig till ämnet och att du skriver kortfattat. Din kommentar får inte leda bort ifrån ämnet jag skriver om. Sagt i all vänlighet.
När det gällde Jesu bröder så inbegrips även systrar naturligtvis men jag hade närmast dem i tankarna som har utvalts till äldstebröder som är ansvariga inför Jesus som är huvudet! Där finns inga systrar representerade! I kristenhetens kyrkosystem är inte detta klart! Eller vad tycker Du om kvinnliga präster, i det avseendet?
Återigen ett exempel på att vi inte skall tolka bibeln bokstavligt. Det är ju heltokigt att tro att Gud diskriminerar en människa på grund av sitt kön. I bibeln legitimeras även slavsystemet. Ytterligare ett exempel på hur befängt det är att använda allt det som står skrivet så som gällde det vår tid. Nej vi måste nog fortast möjligt förpassa sådana bibelord till historiens skräpkammare. Alternativet är att vi äter upp varandra.
Om jag frågar Dig i stället om hur Du tror att ett världsvitt predikande av Guds goda nyheter skall gå till utan en därtill världsvid organisation som leder det hela?
En världsvid organisation hoppas jag att Gud bevarar oss ifrån. Det vore synd eftersom människor då skulle få lov att underordna sig en maktstruktur som är lika gudlös som Babels tornbygge var. Då skulle människorna göra sig ett namn och glömma bort att det är Gud som skall ha äran.
Jesus sade till sina smått tvivlande lärjungar: "All myndighet i himlen och på jorden har blivit mig given. Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning."
För att detta skall fungera på ett sätt som gör den nytta som avsågs med befallningen så kan inte Jesus vara annat än huvud för en världsvid församling.
Jesus kan aldrig vara huvudet i en världsvid organisation. Det är min bestämda tro ”Kristi kropp” är inte en organisation. Vi är lemmar i en och samma kropp. Det innebär i stället en mångfald där människor från alla stammar alla folk en gång kommer att vara fullkomligt förenade hos Gud. Då finns det ingen skillnad emellan människor, men just nu får vi leva med skillnaderna och mångfalden utan någon organisation
där denna verksamhet pågår febrilt och med en glöd som inte falnar. Glöden kommer nämligen av den kärlek som hela tiden driver verksamheten där vi alla deltar efter våra förmågor och möjligheter.
Om det vore så väl att det är kärleken som driver oss att tjäna Gud, så skulle det se annorlunda ut på vår jord i dag. Då skulle Haiti byggas upp på kort tid och dessa fattiga människor skulle kunna tro på framtiden igen. Jag är så ledsen att behöva skriva det jag nu gör Laila. Det är inte kärlek som driver alla inte ens när man utbreder Guds Ord. Du vet mycket väl att det är fruktan och skräck som driver många att precis så som du skrev vara i ett slavarbete. Det är gärningarnas religion
Jag skäms absolut inte för alla dessa fantastiska bröder som vigt hela sitt liv till att göra Guds vilja i tjänst för Honom!
Du skäms inte skriver du, men jag skäms ofta för mina bröder och systrar och för mig själv också för att jag inte har tillräckligt av den kärlek vi här talar om, men jag vet att Gud förlåter och att han ger mig mera nåd än jag förtjänar.
Tänkte att Du själv skulle komma fram till vilka det är!
Varför skulle det vara så bra. Jag är rädd för att detta skapar en mur mellan oss och det är inte min avsikt, men jag skulle önska att du förstod att jag bara berömmer mig av att vara en syndare, ett nådehjon. Hoppas att detta märks för jag vill inte vara ett präktigt lysande exemplar. Då vore jag oärlig
Förstår av något jag som hastigast läste att Du ej finner dessa i linje med Din syn på tro. Ville därför pejla lite för att få reda på hur Du tror!
Nu vill jag inte att du blir ledsen ty jag måste få skriva att du vill i första hand tala om vad du tror. Och det är egentligen vad jag vill också måste jag samtidigt erkänna. Vad jag tror har jag försökt skriva som ett svar på det du skrivit.
Nej, jag älskar den organisation som leds av himmelens Gud och Hans Son
Älskar du verkligen organisationen? Är det inte bättre att du älskar Gud och hans son Jesus Kristus, men förlåt det kanske är så du menar.
för alla underbara uttryck för kärlek till Skaparen
man kan bli så upptagen de underbara uttrycken så att man missar poängen med dem. Det vill säga läran i stället för livet. Jag tror dig om du säger att du älskar läran. Ty det vittnar allt det du skrivit om. Men kom ihåg att om läran blir fiende till livet så är det fel att älska den. Jag är medveten om att jag är hård när jag skriver detta, men jag känner samtidigt stort medlidande med dig och önskar inget hellre än att du skall ta emot det jag skriver som en hälsning från Gud.
och alla de fantastiska små människor som de har hjälpt att komma in på livets väg!
Det är alldeles riktigt att vi skall älska varandra, ty kan vi inte älska våra medmänniskor som vi har sett så kan vi inte heller älska Gud som vi inte har sett.
Det allra viktigaste med Guds ord, Bibeln är att man studerar den och följer dess vägledning!
Det är viktigt att studera Bibeln, men vi måste akta oss för att bli Bibelfanatiker för då gör vi mer skada än nytta i vår iver.
Kan Du förklara hur Du upplever Jesus här och nu?
Jag kan vittna om att Jesus har varit med mig och min familj i med och motgång. När jag ser tillbaka blir jag tacksam för hans trofasthet och när jag ser framåt önskar jag att alltid kunna vila i samma förtröstan; att som han hittills varit med, så förblir han densamme de dagar som återstår. Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men i dag hjälper Herren
Hur ser Du på framtiden utan att spekulera? Vad menar Du att tron skall leda till angående framtiden?
När det gäller framtiden är det vår uppgift som äldre att ingjuta mod hos de unga att vara kreativa och tro på framtiden. Tro att det går att med Guds hjälp förändra den här världen. Vi har ingen annan värld. Om vi blir fatalister går vi Satans ärenden
Ber om ursäkt att allt förmedlas i en enda gröt! Hoppas att Du kan hålla isär begreppen ändå!
Tack för gröten. Hoppas du inte upplevt mina svar som påflugna eller elaka. Hmm! Kanske som mjölk och honung till gröten.
Allt gott önskar jag Dig!
Det skall bli intressant att se om det kan finnas underlag för ömsesidig förståelse!
Detta är en grundförutsättning. Med förståelse menar jag också respekt för den andre. Jag skall försöka följa den regeln med Guds hjälp.
Bibeln är ju en skänk från ovan till varje människa på jorden eftersom Gud i sin stora kärlek vill hjälpa oss att finna hur vi kan bli Hans vän!
Min uppfattning om Bibeln behöver du inte dela om du inte vill, men pröva den gärna om du kan. Bibeln är böcker skrivna för olika tidsperioder till olika människor och kulturer. Det är människor som skrivit böckerna utifrån sin egen tids världsbild. Bibeln är inte en lärobok i naturvetenskap. Den har inte svaret på tillvarons gåta utan ger oss endast näring till den tro som ger oss gemenskap med Gud.(Bibelordet kan också som det står skrivet bli ”en stötesten” som får människor att vända sig bort från Gud.) Människor skrev inspirerade av Gud. De var inte fullkomliga och hade bara en liten del av sanningen. Därför kan vi uppleva att mycket är motsägelsefullt och inte går att förklara. Då får vi böja oss i ödmjukhet och göra som Luther, lyfta på hatten och gå vidare. Vi behöver inte ha ett svar på alla våra frågor, men vi kan lita på Gud. Allt som står i Bibeln är Guds Ord förmedlat av människor. Summan av innehållet är sanning.
Den förste mördaren som använde ordet felaktigt och även lögnaktigt orsakade dödsdom för ett helt människosläkte.
Om ditt påstående är riktigt undrar jag om du tror på att det finns frälsning för ett helt människosläkte? Betyder Jesus något för dig i det avseendet eller anser du att denna dödsdom fortfarande vilar över människosläktet. Är korsets budskap en dårskap för dig, eller är det en Guds kraft? Det finns så mycket att skriva om i detta ämne så jag väntar på ditt svar innan jag påstår vad jag tror. Har du tänkt på att våra påståenden kan vara hypotetiska?
Satan djävulen är grundorsaken till ondskan i alla dess former.
Återigen ett hypotetiskt påstående, som jag inte motsäger. Det för tankarna till arvssynden och det lidande som finns på jorden. Kan vi tolka det lidande som finns i hela Skapelsen med hjälp av korset. Är Gud med oss i lidandet? Det blir många frågor märker jag.
Det främsta redskap han använt sig av är falsk religion!
Ditt utropstecken i meningen innebär att du betraktar falskheten utanför din egen horisont och det kan jag förstå. Det är mycket lättare att se de fel som finns i andra religioner än den egna.
Med dess hjälp lyckas han vända människor bort från tillbedjan av den ende sanne Guden!
Du använder ordet falska religioner och menar således att till exempel en muslim eller en hindu eller någon annan religiös människa som inte tror som du gör inte tillber den ende sanne Guden. I det avseendet är jag inte så tvärsäker som du. Det finns många fromma människor som aldrig hört talas om Jesus, men de tillber Gud, fast de ger honom olika namn. Jag har inte rättighet att döma dem. Det är visserligen sant att religionerna i världen har ställt till mycket elände och gör det alltfort i dess extrema former, men detta gäller inte bara främmande religioner. Det gäller även den kristna och har så gjort genom hela historien. Tänk bara på alla korståg där man använt religionen som täckmantel för krig och erövringar
Jesus sade att ingen kunde komma till Fadern utom genom honom.
Detta skall vi tro på och förkunna för alla människor, men hur det blir för de människor som inte hört budskapet om Jesus skall vi inte spekulera i. Jag tror på Guds kärlek som omfattar alla människor. Försoningen med Gud har skett genom Jesus Kristus.
Och ingen kan komma till Jesus om inte Fadern som sänt honom drar honom!
Nu har du tagit två bibelcitat från olika ställen. Det är ganska typiskt för J.V. Jag vill hålla mig till det första citatet där det också står att Jesus gått före och att han kallar oss att följa honom eftersom han vill att vi skall vara där han är. Vilka vi? Alla människor är inbjudna Det finns rum hos Gud för alla. Vi kan givetvis inte slå oss till ro med detta. Vi måste på ett kärleksfullt sätt visa människor vem Gud är och vad han vill göra med oss.
Det är av en önskan jag känner att få dela med mig av de sanningar som Gud har lärt mig genom sitt ord och organisation, som jag funnit ett forum för att uttrycka mig i klartext. Jag är väldigt tacksam för denna möjlighet på Din blogg!
Du är alltid välkommen att kommentera i Ökenkällan, men en av reglerna är att du håller dig till ämnet och att du skriver kortfattat. Din kommentar får inte leda bort ifrån ämnet jag skriver om. Sagt i all vänlighet.
När det gällde Jesu bröder så inbegrips även systrar naturligtvis men jag hade närmast dem i tankarna som har utvalts till äldstebröder som är ansvariga inför Jesus som är huvudet! Där finns inga systrar representerade! I kristenhetens kyrkosystem är inte detta klart! Eller vad tycker Du om kvinnliga präster, i det avseendet?
Återigen ett exempel på att vi inte skall tolka bibeln bokstavligt. Det är ju heltokigt att tro att Gud diskriminerar en människa på grund av sitt kön. I bibeln legitimeras även slavsystemet. Ytterligare ett exempel på hur befängt det är att använda allt det som står skrivet så som gällde det vår tid. Nej vi måste nog fortast möjligt förpassa sådana bibelord till historiens skräpkammare. Alternativet är att vi äter upp varandra.
Om jag frågar Dig i stället om hur Du tror att ett världsvitt predikande av Guds goda nyheter skall gå till utan en därtill världsvid organisation som leder det hela?
En världsvid organisation hoppas jag att Gud bevarar oss ifrån. Det vore synd eftersom människor då skulle få lov att underordna sig en maktstruktur som är lika gudlös som Babels tornbygge var. Då skulle människorna göra sig ett namn och glömma bort att det är Gud som skall ha äran.
Jesus sade till sina smått tvivlande lärjungar: "All myndighet i himlen och på jorden har blivit mig given. Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna, döp dem i Faderns och Sonens och den heliga andens namn och lär dem att hålla allt som jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill avslutningen på tingens ordning."
För att detta skall fungera på ett sätt som gör den nytta som avsågs med befallningen så kan inte Jesus vara annat än huvud för en världsvid församling.
Jesus kan aldrig vara huvudet i en världsvid organisation. Det är min bestämda tro ”Kristi kropp” är inte en organisation. Vi är lemmar i en och samma kropp. Det innebär i stället en mångfald där människor från alla stammar alla folk en gång kommer att vara fullkomligt förenade hos Gud. Då finns det ingen skillnad emellan människor, men just nu får vi leva med skillnaderna och mångfalden utan någon organisation
där denna verksamhet pågår febrilt och med en glöd som inte falnar. Glöden kommer nämligen av den kärlek som hela tiden driver verksamheten där vi alla deltar efter våra förmågor och möjligheter.
Om det vore så väl att det är kärleken som driver oss att tjäna Gud, så skulle det se annorlunda ut på vår jord i dag. Då skulle Haiti byggas upp på kort tid och dessa fattiga människor skulle kunna tro på framtiden igen. Jag är så ledsen att behöva skriva det jag nu gör Laila. Det är inte kärlek som driver alla inte ens när man utbreder Guds Ord. Du vet mycket väl att det är fruktan och skräck som driver många att precis så som du skrev vara i ett slavarbete. Det är gärningarnas religion
Jag skäms absolut inte för alla dessa fantastiska bröder som vigt hela sitt liv till att göra Guds vilja i tjänst för Honom!
Du skäms inte skriver du, men jag skäms ofta för mina bröder och systrar och för mig själv också för att jag inte har tillräckligt av den kärlek vi här talar om, men jag vet att Gud förlåter och att han ger mig mera nåd än jag förtjänar.
Tänkte att Du själv skulle komma fram till vilka det är!
Varför skulle det vara så bra. Jag är rädd för att detta skapar en mur mellan oss och det är inte min avsikt, men jag skulle önska att du förstod att jag bara berömmer mig av att vara en syndare, ett nådehjon. Hoppas att detta märks för jag vill inte vara ett präktigt lysande exemplar. Då vore jag oärlig
Förstår av något jag som hastigast läste att Du ej finner dessa i linje med Din syn på tro. Ville därför pejla lite för att få reda på hur Du tror!
Nu vill jag inte att du blir ledsen ty jag måste få skriva att du vill i första hand tala om vad du tror. Och det är egentligen vad jag vill också måste jag samtidigt erkänna. Vad jag tror har jag försökt skriva som ett svar på det du skrivit.
Nej, jag älskar den organisation som leds av himmelens Gud och Hans Son
Älskar du verkligen organisationen? Är det inte bättre att du älskar Gud och hans son Jesus Kristus, men förlåt det kanske är så du menar.
för alla underbara uttryck för kärlek till Skaparen
man kan bli så upptagen de underbara uttrycken så att man missar poängen med dem. Det vill säga läran i stället för livet. Jag tror dig om du säger att du älskar läran. Ty det vittnar allt det du skrivit om. Men kom ihåg att om läran blir fiende till livet så är det fel att älska den. Jag är medveten om att jag är hård när jag skriver detta, men jag känner samtidigt stort medlidande med dig och önskar inget hellre än att du skall ta emot det jag skriver som en hälsning från Gud.
och alla de fantastiska små människor som de har hjälpt att komma in på livets väg!
Det är alldeles riktigt att vi skall älska varandra, ty kan vi inte älska våra medmänniskor som vi har sett så kan vi inte heller älska Gud som vi inte har sett.
Det allra viktigaste med Guds ord, Bibeln är att man studerar den och följer dess vägledning!
Det är viktigt att studera Bibeln, men vi måste akta oss för att bli Bibelfanatiker för då gör vi mer skada än nytta i vår iver.
Kan Du förklara hur Du upplever Jesus här och nu?
Jag kan vittna om att Jesus har varit med mig och min familj i med och motgång. När jag ser tillbaka blir jag tacksam för hans trofasthet och när jag ser framåt önskar jag att alltid kunna vila i samma förtröstan; att som han hittills varit med, så förblir han densamme de dagar som återstår. Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men i dag hjälper Herren
Hur ser Du på framtiden utan att spekulera? Vad menar Du att tron skall leda till angående framtiden?
När det gäller framtiden är det vår uppgift som äldre att ingjuta mod hos de unga att vara kreativa och tro på framtiden. Tro att det går att med Guds hjälp förändra den här världen. Vi har ingen annan värld. Om vi blir fatalister går vi Satans ärenden
Ber om ursäkt att allt förmedlas i en enda gröt! Hoppas att Du kan hålla isär begreppen ändå!
Tack för gröten. Hoppas du inte upplevt mina svar som påflugna eller elaka. Hmm! Kanske som mjölk och honung till gröten.
Allt gott önskar jag Dig!
torsdag 21 januari 2010
Friheten har sina risker
Jag har i dag fått min insändare publicerad i tidningen Dagen under rubriken: Friheten har sina risker- även religionsfriheten SE DENNA LÄNK!
Jag hoppas att med min insändare få reaktioner på de frågor som inte alls är så enkla att besvara. Det är min avsikt att få ett samtal i ett debattklimat som jag tycker har blivit infekterat. Kommentarer mottages tacksamt!
Jag hoppas att med min insändare få reaktioner på de frågor som inte alls är så enkla att besvara. Det är min avsikt att få ett samtal i ett debattklimat som jag tycker har blivit infekterat. Kommentarer mottages tacksamt!
söndag 17 januari 2010
Illavarslande, falska profeter
Det här är inget uppbyggligt ämne att skriva om, men när goda vänner uppmanar mig och jag dessutom förnimmer en inre maning så gör jag det.
Jag börjar med att skriva om existentiell ångest och hoppas fördenskull att jag inte skrämmer bort några känsliga personer. De flesta vet nog vad det är.
Har du någon gång varit med i ett ångestladdat väckelsemöte? Nu är det nog en del som tycker att jag borde lugna ner mig. Syndare behöver väl få höra ett väckelsens budskap så att de vaknar till insikt om sin situation. De behöver se sanningen om sin synd så att de omvänder sig. Du har säkert hört sagan om solen och stormen som tävlade om att få pojken att ta av sig kavajen. Man skrämmer aldrig människor till Guds rike. En äkta varm väckelseatmosfär är något helt annat än ångestskapande profetior.
När Jesus ropar ve över de skriftlärde och fariséerna, så beror det på att de inte hade ett förlösande budskap med kärlek i.
Något har gått snett när en ung tonåring kommer hem till sin mamma och talar om att jorden kanske går under år 2012. Jag ropar tillsammans med Jesus ve över dessa som har ett så ångestladdat besked till en ung pojke.
Det har gått rejält snett när tidningen Dagen ber sina läsare svara på frågan om de tror jordbävningen i Haiti skulle vara ett tidstecken. En helt onödig fråga som också skapar ångest hos en del. De flesta svarade precis som jag gjorde Nej på frågan som egentligen inte var värd att besvaras.
Jag vill inte upprepa det som står i denna tidning om en galen evangelist från USA som påstår att det som skett på Haiti skulle vara ett Guds straff. Det förtjänar ingen uppmärksamhet.
Det finns en del som använder sig av denna rädsla för att få uppmärksamhet för sina falska profetior även i vårt land. De utger sig för att vara kristna. Jag har skrivit till en av dem och bett att få veta vad som är syftet bakom hans verksamhet. Jag tror inte att han begriper det själv. En sak är jag i alla fall övertygad om.
Budskapet om Jesus är inte ångestskapande. Hans tillkommelses dag skall vi alltid invänta och när det sker vet vi inte. Som kristna är vi inga fatalister som skall hjälpa till med dystra prognoser.
Att vara kristen är att göra den här jorden till en förgård till himlen. Alla de som gör motsatsen är inte sända av Gud.
Länk till artikel i tidningen Dagen1
Länk till artikel i tidningen Dagen2
Jag börjar med att skriva om existentiell ångest och hoppas fördenskull att jag inte skrämmer bort några känsliga personer. De flesta vet nog vad det är.
Har du någon gång varit med i ett ångestladdat väckelsemöte? Nu är det nog en del som tycker att jag borde lugna ner mig. Syndare behöver väl få höra ett väckelsens budskap så att de vaknar till insikt om sin situation. De behöver se sanningen om sin synd så att de omvänder sig. Du har säkert hört sagan om solen och stormen som tävlade om att få pojken att ta av sig kavajen. Man skrämmer aldrig människor till Guds rike. En äkta varm väckelseatmosfär är något helt annat än ångestskapande profetior.
När Jesus ropar ve över de skriftlärde och fariséerna, så beror det på att de inte hade ett förlösande budskap med kärlek i.
Något har gått snett när en ung tonåring kommer hem till sin mamma och talar om att jorden kanske går under år 2012. Jag ropar tillsammans med Jesus ve över dessa som har ett så ångestladdat besked till en ung pojke.
Det har gått rejält snett när tidningen Dagen ber sina läsare svara på frågan om de tror jordbävningen i Haiti skulle vara ett tidstecken. En helt onödig fråga som också skapar ångest hos en del. De flesta svarade precis som jag gjorde Nej på frågan som egentligen inte var värd att besvaras.
Jag vill inte upprepa det som står i denna tidning om en galen evangelist från USA som påstår att det som skett på Haiti skulle vara ett Guds straff. Det förtjänar ingen uppmärksamhet.
Det finns en del som använder sig av denna rädsla för att få uppmärksamhet för sina falska profetior även i vårt land. De utger sig för att vara kristna. Jag har skrivit till en av dem och bett att få veta vad som är syftet bakom hans verksamhet. Jag tror inte att han begriper det själv. En sak är jag i alla fall övertygad om.
Budskapet om Jesus är inte ångestskapande. Hans tillkommelses dag skall vi alltid invänta och när det sker vet vi inte. Som kristna är vi inga fatalister som skall hjälpa till med dystra prognoser.
Att vara kristen är att göra den här jorden till en förgård till himlen. Alla de som gör motsatsen är inte sända av Gud.
Länk till artikel i tidningen Dagen1
Länk till artikel i tidningen Dagen2
onsdag 13 januari 2010
Ensidig tolkning av det som sker i Mellanöstern
Jag kunde inte tiga när jag läste en kommentar på Jackie Jakubowskis gästkrönika i Kyrkans tidning med rubriken
Fred med eller utan Israel den 3 december 2009. Resultatet av min kommentar kan ni läsa här Om du inte kan förstå
sammanhanget kan du först läsa krönikan här:
FRED MED ELLER UTAN ISRAEL Jackie Jakubowski
Så här skriver Dan K.
"Det är inte enbart Israels existens det handlar om utan också att väst och inte minst Sverige genom åren har givit
sitt stöd till odemokratiska, makthungriga, hänsynslösa arabiska ledare på Västbanken och Gaza. Ett fritt eget folk är
en fara för dessa, därför är konflikten med demokratiska staten Israel nödvändig för att behålla makten över människorna"
Det var på detta jag reagerade så här:
"Det finns naturligtvis inget försvar för det som Dan K. skriver att Israel skulle ha rätt att utöva maktöverlägsenhet
över sina fiender. Det handlar helt riktigt inte bara om Israels existens. Det handlar också om deras samexistens med de folk som alltid har varit deras grannar. Fred skapas inte med våld och makt. Kan vi inte vara överens om det."
Rolf Östlin skrev efter detta:
"Rolf Ericson skriver om Israels "samexistens med de folk som alltid varit deras grannar" och fortsätter "Fred skapas
inte genom våld och makt". Felet med det resonemanget är att viljan till samexistens saknas, inte på israelisk sida utan
på palestinsk och överhuvud taget på arabisk. Det är förvånande att de som delar RE:s inställning tycks vara totalt
oemottagliga för fakta. Fakta är, som Jackie Jakubowski skriver, att palestinska medier, och sorgligt nog också skolböcker,
indoktrinerar i hat och rasfördomar. Det är också fakta, att såväl Fatah som Hamas i sina program anger Israels utplånande
som en judisk stat och vad man kallar "befrielsen av Palestina" som ett mål."
Enligt RÖ är jag totalt oemottaglig för fakta när jag hävdar att fred aldrig kan skapas med våld och makt antingen detta utövas av Israel, Fatah eller Hamas. Att ställa sig på de svagas och förtrycktas sida borde väl vara självklart för den som är kristen. Det är synd om israeliska ungdomar som tvingas ut i detta meningslösa dödande.
Som kristen är det mitt ansvar att vara med om att med kärlek och icke våld skapa denna värld. Kristi kärlek kallar mig
att skriva detta.
"Utan mig kan ni ingenting göra" säger Jesus. Låt oss vända tillbaka till honom och be honom om nåd att förbliva där. Då kommer han att visa oss kärlekens och fredens väg
Fred med eller utan Israel den 3 december 2009. Resultatet av min kommentar kan ni läsa här Om du inte kan förstå
sammanhanget kan du först läsa krönikan här:
FRED MED ELLER UTAN ISRAEL Jackie Jakubowski
Så här skriver Dan K.
"Det är inte enbart Israels existens det handlar om utan också att väst och inte minst Sverige genom åren har givit
sitt stöd till odemokratiska, makthungriga, hänsynslösa arabiska ledare på Västbanken och Gaza. Ett fritt eget folk är
en fara för dessa, därför är konflikten med demokratiska staten Israel nödvändig för att behålla makten över människorna"
Det var på detta jag reagerade så här:
"Det finns naturligtvis inget försvar för det som Dan K. skriver att Israel skulle ha rätt att utöva maktöverlägsenhet
över sina fiender. Det handlar helt riktigt inte bara om Israels existens. Det handlar också om deras samexistens med de folk som alltid har varit deras grannar. Fred skapas inte med våld och makt. Kan vi inte vara överens om det."
Rolf Östlin skrev efter detta:
"Rolf Ericson skriver om Israels "samexistens med de folk som alltid varit deras grannar" och fortsätter "Fred skapas
inte genom våld och makt". Felet med det resonemanget är att viljan till samexistens saknas, inte på israelisk sida utan
på palestinsk och överhuvud taget på arabisk. Det är förvånande att de som delar RE:s inställning tycks vara totalt
oemottagliga för fakta. Fakta är, som Jackie Jakubowski skriver, att palestinska medier, och sorgligt nog också skolböcker,
indoktrinerar i hat och rasfördomar. Det är också fakta, att såväl Fatah som Hamas i sina program anger Israels utplånande
som en judisk stat och vad man kallar "befrielsen av Palestina" som ett mål."
Enligt RÖ är jag totalt oemottaglig för fakta när jag hävdar att fred aldrig kan skapas med våld och makt antingen detta utövas av Israel, Fatah eller Hamas. Att ställa sig på de svagas och förtrycktas sida borde väl vara självklart för den som är kristen. Det är synd om israeliska ungdomar som tvingas ut i detta meningslösa dödande.
Som kristen är det mitt ansvar att vara med om att med kärlek och icke våld skapa denna värld. Kristi kärlek kallar mig
att skriva detta.
"Utan mig kan ni ingenting göra" säger Jesus. Låt oss vända tillbaka till honom och be honom om nåd att förbliva där. Då kommer han att visa oss kärlekens och fredens väg
tisdag 12 januari 2010
Att tiga är inte guld
Det gamla ordspråket inte gångbart i alla lägen, men vill man ha det bekvämt och tillrättalagt och vara rädd om sitt eget skinn, så skall man nog helst tiga.
När jag för en tid sedan skrev och påpekade hur ledsamt det är när en pensionerad biskop i Uppsala helst vill se Svenska kyrkan krackelera, blev jag av en bloggskrivare beskylld för att glöda av hat mot denne biskop. Biskopar av den sorten får nämligen inte ifrågasättas. Han fick medhåll av en annan bloggare som jag tycker bra om, men när jag påpekade att de hade gått för långt när de inför alla klädde av mig hedern, så skrev denne vänlige man och bad om förlåtelse. Det hedrar honom verkligen
En annan bloggare ondgjorde sig över att jag anmärkte på något Ulf Ekman hade skrivit på sin blogg. Det har nämligen förekommit en hel del beskyllningar där på Svenska kyrkan, som numera anses vara en avfällig kyrka i dessa kretsar. Detta tycker jag är mycket ovärdigt av en känd andlig ledare. Nu hör det till saken att Ulf Ekman aldrig själv svarar dem som kommenterar på hans blogg. Det får andra sköta och det är mycket effektivare när andra sköter försvaret. En av dem frågade hur jag vågade ifrågasätta en sådan man.
Han påstod till och med att han visste vems ärenden jag gick. Detta kallar jag andligt högmod.
Det finns en regel som bör gälla i all saklig debatt. Det är regeln att skilja på sak och person.
När Gunnar Johansson som är pastor i Sundsvall sent omsider svarade på min blogg som var en reaktion på hans angrepp mot Jonas Gardell, så skriver han att han respekterar mig, men i samma mening så skriver han att jag är flummig i mina åsikter. Han nämner inte ett ord vad det är som är flummigt bara att jag är flummig. Jag svarade honom att detta låter motsägelsefullt. Om man är flummig vill man gärna veta vad som är flummigt. Hans debattstil är helt enkelt respektlös. Trots detta är det han skriver ett exempel på hur illa man kan behandla sina medmänniskor till och med om man är pastor. Därför lyfte jag fram artikeln så att den kunde läsas igen.
En god vän sa till mig häromdagen. Jag håller inte med dig i allt du skriver. Jag svarade att jag inte hade förväntat mig det. Det är ju orimligt att begära att man skall få medhåll i allt. Inte ens av sina vänner kan man begära det. Men visst är det roligt om vännerna talar om vad det är de inte håller med om. Det tycker jag är ärligare.
Ibland kan tigandet vara ett vapen. Man tiger ihjäl en annan människas åsikt.
För en tid sedan hade tidningen Dagen publicerad en nidbild av President Obama med texten Jewish-hater. Jag blev mycket förvånad över att en kristen tidning kunde nedlåta sig till något så elakt och skrev därför till chefredaktören. Hon svarade att det var en medvetet stark bild och ansåg den därför passa mycket bra till den artikel som skrevs.
När man talar eller skriver bör ju målet vara att man uträttar något, till exempel arbetar för mänskliga rättigheter. Just nu har jag aktualiserat en sida från Svenska kyrkan som jag gärna länkar till. Den behöver läsas av alla kristna som använder Bibeln till försvar för det vi i dessa dagar ser hända i Mellanöstern.Jag har redan tidigare skrivit om det mediala ordkriget där kristna fundamentalister missbrukar en påstådd bibeltrohet till att gälla för sådant som är synd inför Gud.
Jag kan inte tiga. Det har jag gjort alldeles för mycket. Jag opponerar mig mot all likgiltighet, tokstollarnas högljuddhet och klokhetens tystnad. Att tiga är inte guld.
När jag för en tid sedan skrev och påpekade hur ledsamt det är när en pensionerad biskop i Uppsala helst vill se Svenska kyrkan krackelera, blev jag av en bloggskrivare beskylld för att glöda av hat mot denne biskop. Biskopar av den sorten får nämligen inte ifrågasättas. Han fick medhåll av en annan bloggare som jag tycker bra om, men när jag påpekade att de hade gått för långt när de inför alla klädde av mig hedern, så skrev denne vänlige man och bad om förlåtelse. Det hedrar honom verkligen
En annan bloggare ondgjorde sig över att jag anmärkte på något Ulf Ekman hade skrivit på sin blogg. Det har nämligen förekommit en hel del beskyllningar där på Svenska kyrkan, som numera anses vara en avfällig kyrka i dessa kretsar. Detta tycker jag är mycket ovärdigt av en känd andlig ledare. Nu hör det till saken att Ulf Ekman aldrig själv svarar dem som kommenterar på hans blogg. Det får andra sköta och det är mycket effektivare när andra sköter försvaret. En av dem frågade hur jag vågade ifrågasätta en sådan man.
Han påstod till och med att han visste vems ärenden jag gick. Detta kallar jag andligt högmod.
Det finns en regel som bör gälla i all saklig debatt. Det är regeln att skilja på sak och person.
När Gunnar Johansson som är pastor i Sundsvall sent omsider svarade på min blogg som var en reaktion på hans angrepp mot Jonas Gardell, så skriver han att han respekterar mig, men i samma mening så skriver han att jag är flummig i mina åsikter. Han nämner inte ett ord vad det är som är flummigt bara att jag är flummig. Jag svarade honom att detta låter motsägelsefullt. Om man är flummig vill man gärna veta vad som är flummigt. Hans debattstil är helt enkelt respektlös. Trots detta är det han skriver ett exempel på hur illa man kan behandla sina medmänniskor till och med om man är pastor. Därför lyfte jag fram artikeln så att den kunde läsas igen.
En god vän sa till mig häromdagen. Jag håller inte med dig i allt du skriver. Jag svarade att jag inte hade förväntat mig det. Det är ju orimligt att begära att man skall få medhåll i allt. Inte ens av sina vänner kan man begära det. Men visst är det roligt om vännerna talar om vad det är de inte håller med om. Det tycker jag är ärligare.
Ibland kan tigandet vara ett vapen. Man tiger ihjäl en annan människas åsikt.
För en tid sedan hade tidningen Dagen publicerad en nidbild av President Obama med texten Jewish-hater. Jag blev mycket förvånad över att en kristen tidning kunde nedlåta sig till något så elakt och skrev därför till chefredaktören. Hon svarade att det var en medvetet stark bild och ansåg den därför passa mycket bra till den artikel som skrevs.
När man talar eller skriver bör ju målet vara att man uträttar något, till exempel arbetar för mänskliga rättigheter. Just nu har jag aktualiserat en sida från Svenska kyrkan som jag gärna länkar till. Den behöver läsas av alla kristna som använder Bibeln till försvar för det vi i dessa dagar ser hända i Mellanöstern.Jag har redan tidigare skrivit om det mediala ordkriget där kristna fundamentalister missbrukar en påstådd bibeltrohet till att gälla för sådant som är synd inför Gud.
Jag kan inte tiga. Det har jag gjort alldeles för mycket. Jag opponerar mig mot all likgiltighet, tokstollarnas högljuddhet och klokhetens tystnad. Att tiga är inte guld.
lördag 9 januari 2010
Bamsefar tackar
Här ser ni hur han ser ut i 68 års upplaga. Tack till alla björnungar, bamsemor och ett tack till systersonen med hustru och många fler som kom ihåg den gamle bamsen.
fredag 8 januari 2010
Ett viktigt dokument om strävan efter fred från den palestinska kristenheten
Utdrag ur nyhetsbrev från N-A Andreasson:
Så här inleds de kristna palestiniernas KAIROSDOKUMENT:
Kairos is an ancient Greek term meaning the right or opportune moment. The Palestinian Kairos document is inspired by the liberation theology, especially in South Africa where a similar document was issued at a crucial time in the struggle against apartheid. Informed by a lucid vision based on the universal principles of "equality, justice, liberty and respect for pluralism," Palestinian Christians issue this document today (2009 12 11) to explore a morally sound way out of the "dead end" reached in the Palestinian tragedy, "in which human beings are destroyed."
Den som vill ta del av Kairos document, dokumentet som speglar den samlade palestinska kristenhetens strävanden att ge världen ett befriande alternativ till att stillatigande se fördärvet av mänsklig värdighet breda ut sig från ett ondskefullt politiskt system kan finna texten utifrån dessa länkar:
Svenska kyrkan har artikeln om Kairosdokumentet på sin hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=338939&refid=257399
Så här inleds de kristna palestiniernas KAIROSDOKUMENT:
Kairos is an ancient Greek term meaning the right or opportune moment. The Palestinian Kairos document is inspired by the liberation theology, especially in South Africa where a similar document was issued at a crucial time in the struggle against apartheid. Informed by a lucid vision based on the universal principles of "equality, justice, liberty and respect for pluralism," Palestinian Christians issue this document today (2009 12 11) to explore a morally sound way out of the "dead end" reached in the Palestinian tragedy, "in which human beings are destroyed."
Den som vill ta del av Kairos document, dokumentet som speglar den samlade palestinska kristenhetens strävanden att ge världen ett befriande alternativ till att stillatigande se fördärvet av mänsklig värdighet breda ut sig från ett ondskefullt politiskt system kan finna texten utifrån dessa länkar:
Svenska kyrkan har artikeln om Kairosdokumentet på sin hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=338939&refid=257399
onsdag 6 januari 2010
Kommentarer på ett tidigare inlägg
Pastor Gunnar Johansson i Sundsvall har svarat på mitt inlägg på hans artikel.
Följ vår dialog:
LÅT OSS INTE STYRAS..
Följ vår dialog:
LÅT OSS INTE STYRAS..
tisdag 5 januari 2010
En fredlig demonstration i Gaza
SE LÄNKEN HÄR
Se film
Min hjälpliga översättning något förbättrad efter Google translate:
Reflexion över Gaza frihet mars 5 januari 2010 (Kopiera från CPT-Hebron)
av Drew Herbert
Ett år efter Israels tre veckor långa krig mot Gaza, fortsätter protesterna över hela världen emot Israels fortsatta belägring av Gaza, så att alla världen över ska få veta vad som sker. Sex medlemmar av CPT: s Palestina team deltog i en palestinskt lednings manifestation vid Erez gränsövergången mellan Israel och Gazaremsan den 31 december 2009. Med över tusen personers närvaro, ville man visa att - solidariteten med det anhållna folket i Gaza - var tydlig. En välbekant sång hördes vid mötet: "det enade folket kommer aldrig att besegras" Detta genljöd särskilt tydligt för mig när jag lyssnade på låtarna och det sjöngs på arabiska Det tänkta rallyt som samtidigt ägde rum på andra sidan av den 24 fots tjocka cement muren. Förenade i syfte och anda var dessa möten mer än enstaka handlingar av motstånd. De var även symboliska vinster för utvecklingen mot fred.
På den israeliska sidan av muren vajade gröna, röda och svarta palestinska flaggor med vinden. Bärare av dessa flaggor - barn, kvinnor och män - kom till Erez gatukorsningen med varierande bakgrund, men med det gemensamma syftet att förena sina röster oche ropa till stöd för vänner och familj låst bakom murarna. Att se denna enhet var en hälsosam upplevelse för mig och andra icke-palestinier som var närvarande. Här bevisades hur falsk den dominerande propagandan är om det palestinska motståndet, som skildrar palestinierna som våldsamma och oorganiserade.. Palestinierna ledde sin egen fredlig icke vålds manifestation med ett tydligt budskap till världen "folket, enat, kommer aldrig att besegras.
Utskjutande ovanför muren, bortom betong och taggtråd, blottades det ockuperade Gazas situation av den konstgjorda gränsen. Även om storleken och omfattningen av muren orsakar stor smärta och lidande, kan det inte dölja Gaza från vårt samvete. Från vår utsiktspunkt kunde vi blicka in i en region som den israeliska regeringen har försökt att göra osynlig för det egna folket och resten av världen. En regering kan försöka att göra människor osynliga, men kan inte göra dem tysta. Manifestationen avslutades med en bön och sångernas konversation över muren hade ett gemensamt budskap: ”Det enade folket kommer aldrig att besegras.”
Artikeln förmedlad av vännen Nils Arne Andreasson
Se film
Min hjälpliga översättning något förbättrad efter Google translate:
Reflexion över Gaza frihet mars 5 januari 2010 (Kopiera från CPT-Hebron)
av Drew Herbert
Ett år efter Israels tre veckor långa krig mot Gaza, fortsätter protesterna över hela världen emot Israels fortsatta belägring av Gaza, så att alla världen över ska få veta vad som sker. Sex medlemmar av CPT: s Palestina team deltog i en palestinskt lednings manifestation vid Erez gränsövergången mellan Israel och Gazaremsan den 31 december 2009. Med över tusen personers närvaro, ville man visa att - solidariteten med det anhållna folket i Gaza - var tydlig. En välbekant sång hördes vid mötet: "det enade folket kommer aldrig att besegras" Detta genljöd särskilt tydligt för mig när jag lyssnade på låtarna och det sjöngs på arabiska Det tänkta rallyt som samtidigt ägde rum på andra sidan av den 24 fots tjocka cement muren. Förenade i syfte och anda var dessa möten mer än enstaka handlingar av motstånd. De var även symboliska vinster för utvecklingen mot fred.
På den israeliska sidan av muren vajade gröna, röda och svarta palestinska flaggor med vinden. Bärare av dessa flaggor - barn, kvinnor och män - kom till Erez gatukorsningen med varierande bakgrund, men med det gemensamma syftet att förena sina röster oche ropa till stöd för vänner och familj låst bakom murarna. Att se denna enhet var en hälsosam upplevelse för mig och andra icke-palestinier som var närvarande. Här bevisades hur falsk den dominerande propagandan är om det palestinska motståndet, som skildrar palestinierna som våldsamma och oorganiserade.. Palestinierna ledde sin egen fredlig icke vålds manifestation med ett tydligt budskap till världen "folket, enat, kommer aldrig att besegras.
Utskjutande ovanför muren, bortom betong och taggtråd, blottades det ockuperade Gazas situation av den konstgjorda gränsen. Även om storleken och omfattningen av muren orsakar stor smärta och lidande, kan det inte dölja Gaza från vårt samvete. Från vår utsiktspunkt kunde vi blicka in i en region som den israeliska regeringen har försökt att göra osynlig för det egna folket och resten av världen. En regering kan försöka att göra människor osynliga, men kan inte göra dem tysta. Manifestationen avslutades med en bön och sångernas konversation över muren hade ett gemensamt budskap: ”Det enade folket kommer aldrig att besegras.”
Artikeln förmedlad av vännen Nils Arne Andreasson
söndag 3 januari 2010
Den instängda elden
Texterna från annandag jul lever kvar hos mig. ”Bry dig inte om tokstollarna.” sa en god vän till mig när jag försökte yttra mig över galenskaper jag läst och hört. De är inga tokstollar sa jag. De är offer för villfarelse. Förkunnelsen de frambär kan leda till kaos. Det är ingen lätt uppgift att bemöta galenskaper. Det måste ske med stor varsamhet och mycket kärlek Det kan i värsta fall leda till att sanningens budbärare blir behandlad på ett grymt och hänsynslöst sätt. I vårt land behöver ingen bli stenad men det finns andra metoder
Stefanos – den förste martyren- blev stenad. Det hjälpte inte att han gjorde stora under och tecken bland folket, eftersom det han förkunnade stod i strid med det religiösa etablissemanget. När de inte kunde hävda sig mot visdomen och anden i det han sade skickade de fram några som skulle säga att de hört honom tala hädiskt om Mose och Gud.
Andrahandskällor behöver kontrolleras. Om de hade gjort det skulle de ha insett att det var lögn. Vi ser dagligen bevis för lögner och överdrifter i media. Det är sannerligen inte lätt att veta vad man skall tro på om man skall rätta sig efter andrahandskällor.
Varför blev inte Stefanos beskyddad av Gud för detta hemska angrepp? Ja, vem har sagt att vi skall bli beskyddade för ondskans angrepp? Det är frågor som är omöjliga att svara på. Stefanos dog i triumf. I dödsögonblicket omvittnas hur han såg himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida. Man har sagt att martyrernas blod och deras tros fasta lidande var kyrkans främsta utsäde. Nu tror jag inte att det är rätt att eftersträva martyrskap, men om man får lida för sin tro så kan det vara Guds väg för en människa
Profeten Jeremia tyckte att han blivit förledd av Gud. Han hade blivit inblandat i något han helst ville dra sig ur. Varför skulle han bry sig om alla tokstollar till vilka han hade blivit sänd. De gjorde ju bara narr av honom, ja han fick bli till ständigt åtlöje. Hade han något val? Gud hade ju sagt att om han drog sig undan så skulle han drabbas av förskräckelse för dem och om han gick in i uppgiften skulle han bli angripen. Det fanns visserligen ett löfte med i avtalet mellan Gud och Jeremia. Det var att de inte skulle besegra honom eftersom Gud skulle vara med honom (Läs Jer. 1:17-19, 20:7-11)
Trots att han visste vem som givit honom uppdraget ville han dra sig ur. Om du inte vet vem det är som gett dig uppdraget att tala i Guds namn, så kan jag förstå om du vill dra dig ur.
Att ensam förkunna i Guds namn är dömt att misslyckas. Då blir det bara galenskaper.
Alternativet kan också vara att man inbillar sig att Gud är med på vilka galenskaper som helst. Detta kan också leda till villfarelse.
Som jag skrev i en tidigare blogg så kan man älska sitt budskap mer än dem som får budskapet. Jesus har visat oss att det är kärleken till människor som skall vara drivkraften. Denna kärlek är uppfinningsrik. Den skyr inga hinder och den är beredd att uthärda allt. Utan den kärleken är vi bara tomma tunnor.
Jeremia var således inte särskilt talträngd. Han hade försökt att stå emot och till och med tänkt att han inte skulle bry sig om Gud eftersom situationen var så invecklad. Han trodde att det var enkelt att dra sig undan.
Det är verkligen inte enkelt att dra sig undan om man hört Gud tala. Om jag säger att jag har det så betraktar du mig säkert som överspänd och tokig eller också så säger du att det är hjärnspöken. Okay jag kan förstå ditt argument. Jag tänker likadant när jag hör andra människor tala om sina transcendenta upplevelser. Det är omöjligt att beskriva på ett trovärdigt sätt men jag vet precis som Jeremia att om jag drar mig undan : ”då blir det i mitt bröst som brann där en eld, instängd i mitt innersta. Jag försöker stå emot men förmår det inte.”
Så nu kanske du begriper varför jag skriver!!
Ingen gitter höra...
Så här skriver Bengt på sin blogg om ämnet Martyrer:
"Ungdomar på Livets Ord har satt upp em musikal som belyser temat.
Den hade premiär 29 december 2009 och heter MARTYRION. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara, men genom Livets Ords förnämliga webb TV-service är föreställningen tillgänglig via internet en vecka framåt. För att vara gjord av amatörer är den väldigt bra gjord och jag rekommenderar alla som kan att se den."
Jag har sett den drygt timslånga musikalen och den vill jag rekommendera. Passa på så länge den låter sig visas denna vecka HÄR ÄR LÄNKEN
lördag 2 januari 2010
Till minnet av min bror Örjan
Min bror Örjan avled den 20 januari 2006. I dag den 2 januari 2010 skulle han ha fyllt 71 år. Vi ser tillbaka och minns. Vi minns den dagen då vi firade hans sextioårsdag då alla fem syskonen var med. Här kan ni se hur vi fem syskon då var samlade på Löfstad slott. I dag har vi haft en vacker solig vinterdag i Borensberg. På min promenad spelade jag in en liten filmsnutt på min enkla digitalkamera. Här är denfredag 1 januari 2010
Vad är det vi vill se i Betlehem?
Jag har samlat några intressanta länkar som jag vill rekommendera:
Låt barnen från Betlehem komma till havet
Finns det medlidande? Finns det hopp?
Barnen i Betlehem
Öppet brev till Carola om julen i Betlehem
Låt barnen från Betlehem komma till havet
Finns det medlidande? Finns det hopp?
Barnen i Betlehem
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)